Drone Music AB - Recensioner

RECENSIONER Genom åren har Drone kunna glädja sig åt många positiva recensioner. Här nedan följer ett urval Känner Du till någon recension som inte finns med i listan får Du gärna tipsa oss på adressen:folkmusik@drone.se

	Katalognummer: DROCD001 Artist: Väsen Album: Väsen "Folkmusik tillplattad för att passa modern CD-teknik - så tarvligt - och så tråkigt det brukar vara. Men till sist kommer Väsen..." , "...en slipad diamant i en gödselstack..." Mikael Strömberg - Aftonbladet
"Den levande spelmansmusiken väsen är ofta svårt att fånga på skiva. En som lyckats är Olov Johansson, som tillsammans med Mikael Marin (altfiol) och Roger Tallroth (luta och gitarr) har gjort en ovanligt musikalisk LP/CD" Ale Möller, Tonfallet
"Genomgående är hela skivan välgjord med glasklara toner och svängigt sugande rytmer." Susanne Sigroth Lambe, Uppsala Nya Tidning
"Olov Johansson hanterar kromatisk och kontrabasharpa med en självklar säkerhet och personlig stil både rytmiskt och melodiskt. Mikael Marin är en lika personlig och säker assistent på altfiolen. Men när man hör Roger Tallroth ackompanjera på gitarr blir man mållös. Så elegant, så försynt, så känsligt men ändå personligt och delikat. Att ackompanjera polskor på gitarr kan vara mycket vanskligt och jag har hört några monstruösa försök här och var. Roger Tallroth är raka motsatsen - men så KAN han också den här musiken och vet att öveföra kunnandet till gitarren." Peter Ahlbom, Spelmannen
"De tre spelar gamla fina traditionella låtar på ett friskt sätt. Det finns en härlig intensitet och glöd i spelsättet, musiken känns berättande men också lekfull." Göteborgsposten
"..en fröjd att lyssna till dessa skickliga spelmän som i sin utsökta musik lyckas förena stilkänsla med sinne för överraskand poänger. Detta är en förnyelse av av svensk folkmusik som tycks ha vuxit fram inifrån." Gunnar Ternhag, Svenska Dagbladet

	Katalognummer: DROCD002 Artist: Sågskära Album: Änglarnas Språk "Det är en spännande platta den här. Krokiga låtar i rätt djärva arrangemang. Vackra ballader, svettiga polskor, lättfotade valser och schottisar - alla elegant och säkert framförda, Denna förnämliga CD kompletteras med ett tjockt litet häfte, där man lätt fastnar med ögonen medan öronen kittlas av den lika häftiga musiken." Peter Ahlbom - Spelmannen
"Ärade kollegor i änglarnas språk? Med dessa rader inledde den småländske spelmannen August Strömberg i Jät sin korrespondens med bl.a. Hjort Anders Olsson. Ovannämnda rader bildar således titel tillika anger den musikaliska tonen för denna CD, som kom ut redan 1992. Känns namnen på trion igen? Inte, nå då kan jag avslöja att dom är mera kända som gruppen Sågskära, Här har man valt att bara framstå med sina namn. Musiken då, ja inte handlar det om någon religiös musik. Däremot kan man lätt hamna i sjunde himlen på grund av de många kvalitativa spåren. Här har man grävt i den rika småländska folkmusikmyllan. Suveräna polskor blandade med vackra visor, en medeltidsballad samt en härlig schottis. Denna kompetenta trio visar upp en stor musikalitet och spelar med glöd och driv. Låtar som gör mig särskilt glad är bl. a. ?Östgötasverpen? , ?Bodisko?, Smålandshurven? ,?Luring 1? samt ?Svenarumspolskan?. Ett säkert köp! " Micke Forsberg, Folkdansaren
"Änglarnas Språk är en mycket njutbar samling folkmusik från Södra Sverige. Här finns det verkligen spelglädje och vetande om folkmusikens historia. Det vilar ofta en trolsk stämning över de gamla låtarna." Rune Johansson, Östra Småland
"Änglarnas Språk är något helt enastående. Första skivan hänförde folkmusikälskare, musikvetare och kulturhistoriskt intresserade. Den senaste gör mig lika förtjust." Inge Ekbrant, Smålands-Posten
"Magnus Gustafsson, Toste Länne och Marie Persson har med skivan Änglarnas Språk befäst sin ställning som duktiga sydsvenska folkmusikanter. Den rutinerade trion briljerar och kvittrar med studsia trioler och slingor på sina instrument." Börje Gunnarsson, Östgöta-Correspondenten

	Katalognummer: DROCD003 Artist: Erik Pekkari Album: Högtryck "Ännu ett bra exempel på unga svenska musiker som föredömligt för vårt folkmusikarv vidare" Tore Ljungberg - Göteborgs-Posten
""Erik Pekkari är namnet på en yngre durspelare som nu skivdebuterar. Han började spela femradigt, men upptäckte i vuxen ålder den mindre instrumenttypen." "Han spelar konstfullt och personligt, även om han ansluter sig till instrumentets välkända spelstil. Många av låtarna är dessutom fynd, sköt befriade från genrens tröttsamma schabloner." Gunnar Ternhag, Svenska Dagbladet

	Katalognummer: DROCD004 Artist: Väsen Album: Vilda Väsen "På en tung och rusig bordun lägger Väsen ett sprött hantverk. De spelar som verserade storskrävlare, rått och polerat på samma gång. Då den två år gamla debutskivan var Mikael Marins altfiol och Roger Tallroths gitarr främst ackompanjemang till den virtuose Olov Johanssons nyckelharpor." "Nu har väsen en tät gruppklang, fast jag misstänker att Olov Johansson ännu är trions nav. Med sin förening av teknik briljans och musikalisk inlevelse trotsar han alla fördomar om nyckelharpan som ett harmlöst hobbyinstrument " Klas Gustafsson, DN
"De här tre unga spelmännen kastar sig över folkmusiken med frisk aptit. Det är verkligen sting i spelet. Utgångspunkten är traditionen grundad i den svenska skogen och myllan. Väsen går vidare, inte så att grabbarna blandar in rockrytmer och andra trendiga ljud. I själva verket spelar de låtarna, varav de flesta är gamla traditionella, med sådan kraft att det känns som förnyelse. Det svänger också rejält om trion." "Väsen står för folkmusik som känns ända in i ryggmärgen." Tore Ljungberg, Göteborgsposten Aveny
"Klangen, den surrigt murriga, är Väsens adelsmärke, liksom det täta och urstyva samspelet. Nu är självförtroendet ännu större, de djärva idéerna fler. De uppländska låtarna blir i gruppens händer till klingande skulpturer - väl utarbetade med massor av fyndiga enskildheter." Gunnar Ternhag, Svenska Dagbladet
"Spelet är avskalat alla idylliska och inställsamma inslag och utmärks i stället av en kärv men omtumlande energi och rytmik. Spelet blir i de starkaste stunderna som en trolskhetens besvärjande kraft, t ex i Olov Johanssons suggestivt upprepande och liksom rituella Bisonpolska, eller i Köttsparven efter Byss-Calle." Ulf Gustavsson, Uppsala Nya Tidning

	Katalognummer: DROCD005 Artist: Sågskära Album: Skärvor "Orginell repertoar ger Sågskära arbetsseger" Gunnar Ternhag - Svenska Dagbladet
"Den här CDn kom ut redan 1994, men jag kan ändå inte låta bli att recensera den. Gruppen Sågskära bildades redan 1981 och har genom åren framstått som en betydelsefull stilbildare inom sydsvensk folkmusik. Större delen av deras repertoar är hämtad från Småland. Här finner man en härlig musikalisk kompott från deras senaste 10 år, allt från småländska polskor till marscher och medeltida visor. Låtar som gjort mig alldeles särskilt glad är "Penningmarschen", "Malins prov", "Luring", Femton kärringar" och den fina polskan "Strömbergs häng". Inte så många låtar att dansa till men skivan är ett bra köp för den som inte har stiftat bekantskap med Sågskära förut. Polskorna har hög dansfaktor och det räcker en bra bit." Micke Forsberg, Folkdansaren

	Katalognummer: DROCD006 Artist: Nyckelharporkestern Album: Till Eric "Till Eric bör kunna bli en klassiker, en skiva i samlingen för alla som är det minsta intresserade av detta svenska instrument med månghundraåriga anor vars formsvacka var så djup för några decennier sedan att sotdöden lurade runt knuten." Lars Moberg - Lira
"Eric Sahlströms betydelse för nyckelharpsmusiken är enorm. Det sägs till och med att den kanske dött ut om det inte vore för honom. Hans verksamma år sträckte sig från 20-tal till mitten av åttiotalet och det säger sig självt att han var en kulturbärare av rang. Både hans egna kompositioner och de traditionella visor han samlade för eftervärlden har en eterisk klang. Urvalet på detta hyllningsalbum är väl genomtänkt" "Och de medverkande spelmännen är rasande skickliga och lagom ortodoxa. Vissa andrastämmor drar åt andra håll än vad man väntar sig, men det är i sin ordning." "Det finns en värdighet i denna musik som sällan hör nu för tiden." Po Tidholm, DN
"En ny generation stormar fram på nyckelharpa. Unga och mycket fingerfärdiga spelmän dyker upp, inte bara i nyckelharpans kärnområde Uppland utan över hela landet. Många är produkter av den svenska musikskolan. De visar upp ett virtuost spel i tidig ålder. Ett har alla gemensamt - beroendet av Eric Sahlström. Sahlström var ju förutom byggare också kompositör av låar som dag ingår som en viktig ingrediens i den uppländska folkmusiken. Sex unga spelmän hyllar just Sahlström och hans musik på en ny CD, kallad Till Eric." "En landsomfattande turné med det svenska nationalinstrumentets främsta unga utövare borde väl vara en självklarhet"" Peo Österholm, Svenska Dagbladet
"Eric Sahlström känner väl de flesta igen. Nyckelharpslegenden som blev förgrundsgestalt för många utövare av det vackra och klangfulla instrumentet. Det finns åtskilliga plattor med, kring och om Eric Sahlström, alla med nyckelharpan i högsätet. Och nu har sex av Sveriges bästa nyckelharpspelare släppt en hyllnings-CD med Sahlströms låtar, men den självklara titeln Till Eric. Den här plattan tycker jag är en godsak för folkmusikälskare, dels därför den innehåller det bästa av Eric Sahlström och dels för att grabbarna på CD:n har ett kärleksfullt förhållande till mäster Sahlströms musik. Det hörs!" "Mäster Eric måste vara nöjd i sin spelmanshimmel" Jan Wahlgren, Ljusnan
"Det här är fjärran från knätofs och tjo och tjim, och det är lika fjärran från de gravallvarliga, livlösa och helt förutsägbara folkmusikskivorna, som en period kom ut i parti och minut. I stället präglas skivan av ett gediget konstmusikaliskt kunnande och en genuin kärlek till det musikaliska materialet. Det här är en folkmusikskiva, som vid lyssnandet får åtminstone mig att känna respekt och vördnad." Gustaf Berglund, Hudiksvalls Tidning
"..Det är därför helt på plats med denna hyllningsplatta från den yngre spelmansgenerationen till Eric Sahlström. Här tolkar sex av landets mest framstående unga nyckelharpsspelmän 19 låtar efter föregångaren, bland annat nyckelharpvirtuosen Olov Johansson, känd från Väsen och Nordman, och nyckelharpvärldsmästaren Anders Mattsson." "Skivan rymmer både uppsluppna danslåtar och vackra mollstämda ceremonilåtar. "Andakten" är till exempel ett andlöst vackert, närmast psalmliknande stycke som tillsammans med "Avskedsgånglåt" och den oerhört suggestiva "Karolinermarschen" hör till plattans mest innerliga bidrag." Sune Liljevall, Arbetarbladet
"Här har de unga musikerna bestämt hittat fram till de djupaste källådrorna hos kompositören Eric Sahlström, vars väldiga musikaliska gärning med den här inspelningen fått en hedrande och väl vald ärebetygelse." Bo-Ingvar Kollberg,Uppsala Nya Tidning
"Nu hyllas han på CD av sex virtuosa arvingar som tillsammans har åstadkommit den ultimata presentationen av detta säregna instruments inneboende möjligheter." Lars-Erik Lärnemark, Sala Allehanda
"Nu finns det en CD-skiva med Eric Sahlströms musik, spelad av de unga nyckelharpspelmännen Olov Johansson, Anders Mattsson, Johan Hedin, Niklas Roswall, Marcus Svensson och Ola Hertzberg. Skivan är ingenting mindre än en pärla. Ingenting saknas, självklart inte Eric Sahlströms egen "hitlåt" Spelmansglädje." Erik Jansson, Land
"Sex av Sveriges bästa nyckelharpospelemän hyllar giganten Eric Sahlström på denna vidunderliga CD. Självfallet en genial idé, detta att samla dessa harpister för att spela Erics låtar, skivan är ett absolut måste inte bara för harpospelmän landet kring. Som folkmusikdokument är den suverän - som musikalisk upplevelse inte mindre härlig." "..här finns alla höjdarlåtarna med. Därtill framförda med en stor spelmansglädje som märks i varenda låt." Peter Ahlbom, Spelmannen
"På den här CDn ligger en musikskatt. I mycket fräsch förpackning." Anna Carlberg-Kriig, Folkmusik & Dans
"Sex unga nyckelharpspelare ger sina tolkningar av den så berömde i nyckelharpkretsar Eric Sahlström. De gör det med en sådan kärlek och glädje så att jag måste kapitulera" Peter Thorsson, Punkfanzinet Skrutt
"Återväxten inom nyckelharpsmusiken är tryggad. Det bevisar sex unga nyckelharpsvirtuoser som med CDn Till Eric vill hylla förgrundsgestalten Eric Sahlström. "Sahlströms-låtar kan man lyssna på hur mycket som helst och det finns därför inget skäl att inte skaffa den här CDn där några av Sveriges främsta nyckelharpsspelmän visar framfötterna i Erics fotspår." Peter Pedersen, Västerviks-Tidningen

	Katalognummer: DROCD007 Artist: Höökensemblen Album: Höök "...måste räknas som en av årets allra intressantaste vad gäller svensk musik" Martin Nyström - Dagens Nyheter
"Bakom Höök står en musikforskare, en folksångerska, en Nordman, en barockcellist, en jazztrummis, en organist och en norsk hardangerfelare. Tillsammans har de rotat och tytt gamla notböcker från Växjö med omnejd och funnit att här har det minsann filats med fröjd. Polskor så gamla som 1600-talet är naturligtvis smärre musikhistoriska fynd. Allra roligast på den här unika plattan är mästertjuven Tullbergs noter från fängelset. I folkmun var han sin tids Robin Hood, och nu ger han från det en gång så musikaliskt rika Småland till oss på klingande rötter fattiga ättlingar." Camilla Lundberg, Expressen
"Det klingande resultatet har följdriktigt drag av såväl spelmanslåtar som konstmusik. Strävan efter stilriktigt spel finns där visserligen, men lika mycket en längtan efter att göra bra musik av tysta noter." Gunnar Ternhag, Svenska Dagbladet
"Att få gamla noter att klinga på nytt kan synas vara en lämplig uppgift för en musikantikvarie. För Magnus Gustafsson i Växjö har den i vart fall varit fruktbar. Han har gjort forskningsarbetet till projektet Höök!, där han med ytterligare sex musiker återuppväcker musiken ur gamla, främst sydsvenska handskrifter från 1600- och 1700-talen. Uppgiften har varit lustfylld, låter det som. Det är så att nottecknen sträcker på sig och förvånat gnuggar sömnen ur ögonen." "Här finns viktiga bitar i det brokiga musikpusslet bakom vår tids så kallade allmogemusik. Att vi ibland hör ekon av sentida fiollåtar mellan besöken i festsalar, värdshus och gillestugor är alltså helt i sin ordning. Läsvärt texthäfte medföljer." Klas Gustafsson, Tidningen Musik
"Den här skivan viar att det inte alltid är så lätt att skilja på klassiskt och folkligt. Höök! utgör ett unikt möte mellan folkmusiker i nutiden och gamla notmanuskript från 1700-talet. Noter som idogt grävts fram ur arkiv och bibliotek (främst i Växjö) Det visade sig att det fanns en mängd fina låtar, nedtecknade av militärmusiker, studenter eller udda figurer som mästertjuven CG Tullberg(!). Det här är musik som levde bland både bönder och herrskapsfolk. Det liknar barockmusik men är lika mycket visor, polskor och reels." Lars H Jonsson, Östgöta-Correspondenten
"När man lyssnar blir man först förbryllad av det välbekanta men samtidigt okända man hör. Visst kan detta vara den felande länken mellan klassiska ideal och folkmusik, föregångarna till de gammellåtar som vi känner till idag." Peter Ahlbom, Spelmannen
"Här har medverkande musiker lagt ned stor möda på utförande och den historiska estetiken utan att låsa sig vid det museala i sitt material och det har blivit frustande vital och välspelad skiva med en mycket fylligt och något akademiskt skriven folder därtill." Anna Carlberg-Kriig, Folkmusik & Dans
"Resultatet är mustigt och suggestivt, tidvis också riktigt svängigt. Det är intressant att se hur influenser från Polen respektive de brittiska öarna under 1700-talet kämpade för dominans över den nordiska spelmansmusiken. Att polskan (här kallad polonesse) slutligen avgick med segern kan bero på att den erbjöd större utrymme åt de långa, inåtvända tonslingor som redan fanns i de nordiska balladerna och den gamla fäbodmusiken. Tre melodier av brittiskt ursprung på skivan ter sig nästan brutalt rättframma i sammanhanget." Allistair Cochrane, Blekinge Läns Tidning

	Katalognummer: DROCD008 Artist: Möller/Berglund/Sörlin/Brändström Album: Härjedalspipan "Jag tycker om Härjedalspipans lite hesa ton och svävande tonalitet. På skivan spelar Ale Möller på en gammal "Jönssonpipa" och på två nya pipor, tillverkade av Oskar Olofsson i Lillhärdal. TIllsammans med de andras spel, på fioler och cittra, blir skivan mycket mer än en exempelsamling av låtar för härjedalspipa! Jag njuter, både av de fina låtarna och av musikanternas lyhörda spel! Varför har jag inte skaffat den här förut?" Agneta Stolpe, Lira
"Ale Möller hittar svunnen skatt i Härjedalen" "På den här skivan finns inga raffiga rytmer eller andra trendiga stilbrytningar, men här finns lyhördhet för en nästan svunnen musikskatt." Gustaf Berglund - Hudiksvalls Tidning
"En liten klassiker från LP-tiden, som nu kommer i CD-format. Med skivan, inspelad 1990, blåste Ale Möller nytt liv i ett nästan bortglömt instrument." "Ale spelar tillsammans med fiolspelmännen Mats Berglund, Lasse Sörlin (även cittra på någon låt) och Greger Brändström. Det är uteslutande låtar från Härjedalen. Pipan och fiolerna klingar fint tillsammans - dovt och mjukt. Det svänger dessutom skönt." Hans Bohm, Dalademokraten
"Mer hemvävd och anständig, utan att för den delen hamna i kategorin museal, musik presenteras på skivan Härjedalspipan, som gjuter nytt liv i ett närmast bortglömt folkmusikinstrument. Pipan, ursprungligen måhända en granpåk snidad till en fljöt, hanteras mästerligt av vår folkmusikaliske ambassadör Ale Möller, som tillsammans med Mats Berglund och Greger Brändström på fioler och Lasse Sörlin på fiol och cittra sätter ny frisk signatur på en lång rad vallåtar, polskor och marscher. Dessutom finns på skivan några unika arkivupptagningar med Ol Jansa, den siste traditionsbäraren på instrumentet." Peter Bornemar, Eskilstuna-Kuriren

	Katalognummer: DROCD009 Artist: Väsen Album: Levande Väsen "På den nya CD:n blandas egna kompositioner i genuin spelmanstradition med låter t ex av uppländska spelmän som Byss-Calle och Eric Sahlström. Liveformatet passar gruppen väl, det finns en närvaro och attack i trions utspel som blir än mer påfallande här, inför publik - en köttighet i klangbilden som får Olov Johanssons nyckelharpa, Mikael Marins viola och Roger Tallroths gitarr att låta som en flera nummer större orkester." "Man skulle kunna säga att Väsen blandar jordnära kärvhet från den uppländska lagårdsbacken med ett drivet virtuoseri - och en liten nypa rock n roll som tändkrut. Som bonus får man dessutom höra trions låtpresentationer, en särskild form av lite torr och lakonisk ståupkomik som Väsen odlat med framgång." Ulf Gustafsson - Upsala Nya Tidning
"En vitalt ljudande viola,en nyckelharpa som gungar, sjunger och klöser fram melodierna och en gitarr som väser sensuella, varma ljudslingor." " När jag lyssnar på den liveplatta som blev resultatet av Väsens konsert blir jag giftgrön av avundsjuka på dem som var där." " Musiken pulserar hett, nära och med en avväpnande charm. " Anna Karlberg Kriig, Sydsvenska Dagbladet
"Levande Väsen hämtar inspiration och tolkningslösningar även ur den klassiska musiken, den orientalisk-indiska, rock och allt annat som faller dem in. En rebellisk respektlöshet som böljar av vitalitet, välklang och temperament, som roar och skänker kraft åt lyssnaren." Ladis Müller, Smålandsposten
"Det är en verkligt levande konsert för även mellansnacket finns med. Det är lättsamt och humoristiskt och trevligt att lyssna på. I alla fall första gången. Väsen vill att både de själva och publiken ska ha roligt när de spelar, och det innebär att de inte sparar på humor och improvisation varken i snack eller spel. Låtarna på skivan är en ganska lagom blandning av egna kompositioner och traditionella låtar, med övervikt på de senare. De nya låtarna är fantasifulla och egna liksom namnen. Eller vad sägs om Sugghugg och Nitti Pomfritti. Väsenderna är Olov Johansson på nyckelharpa, Mikael Marin på altfiol och Roger Tallroth på gitarr. Alla tre mycket skickliga och erfarna musiker. Och det gör att de verkligen kan spela ohämmat, respektöst, vitalt och lekfullt utan att de tappar bort sig. Mycket trevlig och njutbar skiva." Siv Ekström, Fiolen Min
"Väsen har turnerat flitigt, är mycket samspelta och slagfärdiga i både toner och ord. Olov, Roger och Mikael kan verkligen konsten att underhålla en publik. Därför är det en ren fröjd att få höra deras nya platta, Levande Väsen, inspelad vid en konsert på Strömsholms Slott i somras." Hans Bohm, Dala-Demokraten
"Som titeln antyder är det här en inspelning med gruppen Väsen. Småputtrigt mellansnack varvas med gammal och ny repertoar: hälften uppländskt med tydlig konstmusikalisk struktur efter Byss-Kalle och andra spelmanslegender, hälften eget material med mer aparta och odefinierbara tonbyggen. Olov Johansson spelar melodin på nyckelharpa, Mikael Marin svarar för mer eller mindre fristående stämmor på altfiol, Roger Tallroth plockar ackord, gör gångar och fingerspelar på gitarren. Ingredienserna varvas friskt och musikantiskt med humor, skicklighet och spelglädje. Och publiken är med på noterna." VIlle Roempke, Tidningen Musik
"Det är ingen vild publik på deras konserter och stagediving uteblir säkerligen men när Väsen, som annars spelar med Nordman, drar igång sin folkmusik är det ingen som kan sitta still. Det kan bli lite väl tradigt med bara instrumental folkmusik så därför skiljer sig denna platta på det vis att det är mycket prat mellan låtarna, något jag uppskattar helst när de är såpass lustiga. Musikaliskt är de väldigt långt framme i sitt kunnande och utför folkmusiken på mer än ett traditionellt sätt." Peter Thorsson, Punkfanzinet Skrutt

	Katalognummer: DROCD010 Artist: Sågskära Album: Krook "Levande småländsk musikhistoria" Klas Gustafsson, Tidningen Musik
"Förutom att Krook väcker intressanta frågor, ger musiken också en härlig fantasibild om en svunnen värld där bröllop, stugdans och råbarkade vistexter satte sprätt på tillvaron" Eva Clementi, Dagens Nyheter
"Musiken framförs av åtta ordinarie gruppmedlemmar och fyra vänner med tonvikt på fiol, skalmeja, sång, folkliga trummor och några lokala instrument som Kalvsviksharpa och en 1600-talsorgel från en liten sockenkyrka i Värend. Den här musiken låter klart annorlunda än man är van i svensk folkmusik. Trummor och skalmejor ger en originell prägel. Det känns precis så gammeldags som det är. Bäst tycker jag om danser som Luringens långdans och den hypnotiska polskan efter Anders Svensson. Skalmejan är intressant som instrument men ibland tycker jag det blir för mycket av det ganska vassa ljudet. Som helhet är det en mycket fascinerande och välgjord skiva. Inte minst det fina texthäftet gör den till ett måste för alla med intresse av traditionell svensk musik." Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"Den som gillar berättelser och historia har mycket att hämta på småländska gruppen Sågskäras nya skiva. Ligger det sedan ett musikhistoriskt intresse i botten med inriktning på folkmusik är det nästan bingo. Musiken och sångerna är hämtade från Värend, ett av de små landen i Småland." Hans Bohm, Dala-Demokraten
"Lyftet som lockar öronen är de spännande klangerna från den klarinettilskna skalmejan, starka säckpipan och de pukliknande krigstrummorna som överlevde kyrkans gnälliga förbud för 300 år sedan. Sågskäras vitala låtar kan än idag hetsa till stordåd på dansgolvet och svettiga famntag. Dokumentära "Röcklavisan" om död i barnsäng är gripande och vacker med orgel, vassa blåsinstrument och pukor." Lasse Åbom, Östgöta-Correspondenten
"Även om skivan främst har ett dokumentärt ärende, är adressen förstås vår egen tids folkmusikälskare, som inte blir besvikna. Hela registret av gamla instrument finns med: näverskalmeja, lira, psalterium, mungiga, Kalvsviksharpa, sinka, kortholt med mera, den mänskliga rösten ej att förglömma." Lars Aldén, Smålands-Posten
"Jag önskar att den här skivan får stor spridning. När rocken hotar att lägga sig som en bombmatta över svensk folkmusik, representerar det här något annat. Genom att kombinera historisk insikt med musikalisk fantasi skapar Sågskära nämligen riktigt hörvärd musik." Gunnar Ternhag, Lira
"När jag nu fått höra efterföljaren "Krook! - Musik bland trumslagare, bröllopsspelmän och bergtagna kvinnor" inser jag att jag fått ännu en favorit till vår skivsamling" "Krook är en mycket varierad och omväxlande skiva 70 minuter lång men aldrig tråkig eller ointressant, detta beroende på de skickliga musikanterna i Sågskära och deras vänner. Jag rekommenderar varmt denna mycket välproducerade cd med musik från Småland." Lotta Larsson, Östgötapolskan
"Tiden är tidigt 1700-tal. Det trallas, sjungs och spelas. Värendstrumma och Kalvsviksharpa samspelar med skalmeja, lira, säckpipa och mungiga, psalterium, fioler och en Cahmanorgel, ett annat ovanligt småländskt folkmusikinstrument." "Att höra en fiolpolska inledas med militäriska trumslag är en märklig upplevelse"" Bengt Eriksson, Göteborgs-Posten
"Följ med bakåt i tiden till Värend i södra Småland. Till "musik bland trumslagare, bröllopsspelmän och bergtagna kvinnor", till polskor och visor som berättar om liv och död, som ger röst åt folktro. Inför vallåtar spelade på näverskalmeja lyssnar vi andäktigt." Harald Gatu, Dagens Arbete
"Den här skivan är intressant ur flera synvinklar, dels är låtmaterialet till stor del hämtat ur mycket gamla notsamlingar, vissa så tidiga som 1700-tal, dels är instrumenteringen av en sådan art att man känner sig tillbakaflyttad till den här tiden. Duktiga musiker med säkerligen stora kunskaper om den här musiken gör, tillsammans med ett synnerligen intressant och välmatat texthäfte, det här till ett svängande och högst levande dokument över den musik som i många fall bildar bakgrund till vår nutida folkmusik." Pelle Schunnesson, Värmländsk Folkmusik

	Katalognummer: DROCD011 Artist: Olov Johansson Album: Storsvarten "Äntligen har Olov Johansson gjort en solo-cd. Efterlängtad, för han är utan minsta tvekan landets främsta musikant på nyckelharpa. Allt för sällan har han fått visa vilken bredd och vilken briljans han har i sitt spel" "Storsvarten är en lysande skiva, kanske en av de viktigaste nyckelharpsskivor som någonsin givits ut." Stepan Elg, Smålands-Posten
"Nyckelharpan är ett egensinnigt instrument som måste tacka sin lyckliga stjärna för att Olov Johansson finns." " Olov Johansson vågar ta fram det osminkade hos nyckelharpan, det lite gnissliga och kantiga - just därför är det så lätt att älska hans spel. Han har ett alldeles eget sätt att att göra små luftsprång i pauserna, harpans egna saltomortaler. Andra gånger kletar han ut bordunen som vore det båttjära." Eva Clementi, Dagens Nyheter
"Sannolikt är det en av de bästa nyckelharpsskivor som gjorts." " Olov Johansson står för en varsam förnyelse av folkmusiken. Som spelman förenar han det uppländskt jordnära och rytmiskt handfasta med det gränsöverskridande och nära på mystiska." " Sällan har en nyckelharpa låtit så mycket på skiva. Storsvarten är med andra ord en fullpoängare." Ulf Gustavsson, Uppsala Nya Tidning
"Men majoriteten av spåren är traditionella låtar som han spelar på egen hand. Det mesta kommer från Uppland. Olov Johansson har vid flera tillfällen hörts betyga sin kärlek till den äldre kontrabasharpan, som har två melodisträngar med en bordunsträng (liggande ton som ackompanjerar melodistämman) emellan, till skillnad från den numera vanligare kromatiska harpan med tre spelbara strängar och en bordun högst upp. Kontrabasharpan låter rivigare och råare med mera bordun, ibland likt en vevlira. Trots dess harmoniska begränsningar tycker jag att låtarna som spelas på den, som Vals efter kopparslagaren eller Polkett efter Bohlin i frustande samspel med Mikael Marin, låter klart häftigast. Men även klassiker som Stormyren av Erik Sahlström, spelad på kromatisk harpa, får ett alldeles eget liv spelad solo av världsmästaren. Det lär ha korats fler världsmästare på nyckelharpa sedan Olov Johansson fick den äran, men till skillnad från i sportvärlden är jag inte säker på att de distanserat honom." Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"Upplänningen Olov Johansson har hörts med Nordman och hörs oftast i gruppen Väsen. På Storsvarten hörs han mest själv med sina nyckelharpor. Det är alldeles utmärkt, därför att Olov är en av Sveriges bästa spelmän och på tiden att han fick huvudrollen." Hans Bohm, Dala-Demokraten
"Musik att bli lyft av. Den unge nyckelharpsfantomen Olov Johansson har så mycket liv, energi och puls i spelet att det fullkomligt bubblar över. Allt finns där - maxisvänget, melodiprakten, den personliga fraseringen i stort och smått, udda toner och harmonier som här funkar som cayennepeppar i en gryta och den humorflätade lekfullhet som riktigt fenomenala instrumentalister kan kosta på sig." Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"En kanonplatta som det är svårt att lyfta fram någon särskild låt ifrån" Micke Forsberg, Folkdansaren
"Han har en unik kraft och spänst i spelet, som en explosiv höjdhoppare. Kort ansats och vips över ribban två meter upp." Lasse Åbom, Östgöta-Correspondenten
"Som musiker är Olov Johansson säkerheten själv. Varje ton kommer spiksäkert på sin rätta plats. Medmusikanterna får finna sig i att virvla runt Olovs trygga framfart. Det är kort sagt skänt att höra Olov Johanssons musik. Hans klara spel är redan en förebild, vilke inte är svårt att förstå." Gunnar Ternhag, Lira
"Johansson hr filat fram sig själv och sin nyckelharpa till ett välförtjänt kändisskap, som medlem i gruppen Väsen och som solomusiker. Genom samarbetet med amerikanska Kronoskvartetten har han vidgat sin lyssnarskara ytterligare. Nu står han där i stjärnljuset över myren med sitt instrument och spelar än vilt som om instrumentet vrenskades, som om han brottades med det, än lyriskt skirt eller med feta målande drag... ... Att göra 65 minuter nyckelharpa så spännande kräver nog faktiskt en mästare." Ulf Johansson, Göteborgs-Posten
"Det är ingen tvekan om att vi på den här skivan hör den idag kanske allra främste nyckelharpspelmannen vi har och skivan är ett självklart köp, inte bara för nyckelharpintresserade utan för alla med intresse för folkmusik överhuvudtaget!" Pelle Schunnesson, Värmländsk Folkmusik
"Så mycket bra folkmusik det kommer nu. Här en sprittande, sprallig och ibland smekande platta från "nyckelharpans Jimi Hendrix" som annars återfinns i Väsen" Harlad Gatu, Dagens Arbete

	Katalognummer: DROCD012 Artist: Curt Tallroth & Olov Johansson Album: Örsprång "Den här skivan skulle jag vilja ge till alla fjortonåringar som vill sluta i musikskolan för att läraren är trist och låtarna tråkiga. Bättre förebild än Olovs initiativ i motsvarande ålder och skivans samspel går inte att få" Gunnar Ternhag, Lira
"Det finns virtuoser, de som spelar utan synlig ansträngning. Det finns musiker som satsar stort, med hela personligheten som insats. Olov Johansson är en av de benådade som förenar lätthet med närvaro. En personlig folkmusiker, en jävel på nyckelharpa. För de som undrar varifrån han fått allt kan det nu avslöjas: Han har fått det från Harbo i norra Uppland, närmare bestämt från Curt Tallroths vardagsrum. Där har de båda suttit och spelat från och till under de senaste 18 åren och där är större delen av skivan Örsprång inspelad." Klas Gustafsson, Tidningen Musik
"Självklart är de fantastiskt svängiga och samspelta. Inspelningen är gjord i vardagsrummet hemma hos Curt i Harbo, och det finns något spontant, kärnfullt och opolerat över den här skivan. Jag finner det oemotståndligt." PO Tidholm, Dagens Nyheter
"Men framför allt blir skivan ett ovanligt gott exempel på ett levande och vitalt växelspel mellan två spelmän som hittar varandra i minsta rytmiska språng, i vartenda ornament. " Ulf Gustavsson, Uppsala Nya Tidning

	Katalognummer: DROCD014 Artist: Envisa Album: Flod "Folksångartrion Envisa sjunger a cappella. Tre "nakna" sångröster alltså. Ändå har resultatet blivit årets tuffaste och mest moderna folkmusikplatta" Bengt Eriksson - Göteborgs-Posten
"Nu gör de skivpremiär med en omväxlande blandning sånger hämtade från skilda håll i Sverige och Norge. Dalarna är representerat på ett spår. En schottis av Malungs-spelmannen Åker Erland Jonsson är grund till lite improvisatoriska utflykter. En sång är hämtad ända från Ukraina, men är svensk ändå. Det är den utomordentligt vackra melodi Katarina Utas i Gammalsvenskby sjöng till psalmen Den blomstertid nu kommer. Envisa ger melodin full rättivsa och gruppen lyckas allra bäst med sina tolkningar av de stillsamma ålderdomliga andliga visorna." Hans Bohm, Dala-Demokraten
"Trestämmig svensk folksång utan instrument hör man inte varje vecka. Och det exklusiva blir dubbelt njutbart eftersom Zara Tellander Grundberg, Mia Ohlson och Anders Larsson sjunger så fint tillsammans. Malmöbaserade Envisa blåser sprittande liv i gamla visor, ballader och polskor, i egna arrangemang. Låtarna hämtas lite varstans i Svealand och Götaland och gruppen sjunger dem med stor variation, sväng och inlevelse. Ofta är tonen mjuk och känslig, men trion visar med jämna mellanrum - till exempel i tornväktarropet från Västerås - att den även kan trycka på och sjunga lustfyllt och nästan rått för full hals. Direkt därefter glider Envisa in i en snabb virtuos "Pols från Folldal", liksom för att understryka sin mångsidighet." Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet

	Katalognummer: DROCD015 Artist: Hulling Album: Hårdhajen "Tro det eller ej: Det här är mycket bra bilmusik" Po Tidholm, Dagens Nyheter
"Det finns gott om unga duktiga folkmusikgrupper i Sverige. Det här är en av dom. Det börjar bra med supvisan ?Om ett hundrade år? som hade kunnat få ha en lite råare framtoning. ?Smultrongärds - Idas polska? har hög dansfaktor. Liksom även ?Polska efter Pål Olle?, ?Lärkan? och Älskog?. Gruppen blandar traditionella låtar och visor med egna kompositioner. Bland de egna låtarna sticker ?Gånglåt från Fruängen? och Hirdmannen? ut på ett positivt sätt. Duktiga musiker där bl.a. Jens Engelbrecht gör fina kompslingor med mandola och gitarr. Johanna Böljas sång är fin, men hon kunde våga ännu mer som hon gör i ?Drängpojkens klagan?. En på det hela taget positiv platta med fina danslåtar." Micke Forsberg, Folkdansaren
"Väl spelad svensk folkmusik i en slags 90-talstradition i hög grad inspiererad av namn som Ale Möller och gruppen Väsen... ... Johanna Bölja sjunger rakt och okonstlat, hon bär fram texterna bra." Hans Bohm, Dala-Demokraten
"Inte minst tack vare gitarristen Jens Engelbrecht - än spelar han som en rockmusiker. än som han vore medlem i en akustisk visgrupp - svänger Hullings folkmusik både ovanligt mycket och på ett annorlunda sätt." Bengt Eriksson, Gränslöst

	Katalognummer: DROCD016 Artist: Eter Album: eter "Den inledande balladen Sagan om S:t Örjan och draken är skivans höjdpunkt. Den är fint arrangerad och den dramatiska balladstilen passar Sofia Karlssons sångsätt bra." Hans Bohm, Dala-Demokraten

	Katalognummer: DROCD017 Artist: Rosenbergs Sjua Album: R7 "Energi och innerlighet, strävhet och lekfullhet sjunger i kör. Fiol, viola och cello har strängats med livstrådar. Ja, det är som om Rosenbergs Sjua hittat själva livskärnan: de lyckas uttrycka vad man kan kalla det eviga - det som genom seklerna förenar människan, livet och musiken." Bengt Eriksson, Göteborgs-Posten
"Rosenbergs Sjua, med sångerskan Susanne Rosenberg i spetsen, har från en gedigen folkmusikalisk grundkunskap på ett mycket effektfullt sätt tagit sig ann ett antal gamla visor och arrangerat dem i slagkraftiga flerstämmiga körkonstellationer där ålderdomlig folklig vissång och fäbodarnas kulning är grunden i ett nyansrikt samspel med tre pregnanta stråkar Resultatet är överraskande slagkraftigt och samtidigt både traditionsrikt och varligt innovativt" Sune Liljevall, Arbetarbladet
"Det är ont om intressant svensk folksång, men detta album är en fullträff" Ulf Gustafsson, Upsala Nya Tidning
"Bättre än en sexa renat... ...De avancerade kärva arrangemangen klär den gamla folkmusiken i modernt klassisk dräkt utan att visorna tappar sin ursprungliga karaktär." Bernt Carlsson, LT
"Det är ett mycket samspelt och välklingande gäng där inte minst cellon och altfiolerna ger häftiga och nya accenter åt sången. De tre kvinnorösterna ger all rättvisa åt visornas kärva och ibland romantiska innehåll. Och produktionen är av allra bästa märke" Stephan Elgh, Smålandsposten
"Revolution genom evolution. Det märks att de gillar mustiga texter om sex och våld men de är ändå bäst i den förtätade stämning de nära koralerna ger. "Nu vilar hela jorden" gör nästan ont. Det här är en väldigt fin skiva, och allra jättebäst är "Artos Julpolska" av Sven Ahlbäck." Sofia Jönsson, Nerikes Allehanda
"Rosenbergs Sjua är heta så det ryker inom den svenska folkmusikens subkultur. Bifallet var vilt på Fasching när Susanne Rosenbergs sång och stråkensemble presenterade sin nya platta "R7" (Drone). Ett band som bågnar av talang, och plattan är fokuserad och full av liv." Per Andersson, Expressen
"Fyra kvinnliga röster och fyra stråkar skapar en tät och vacker ljudbild med många bottnar. Allting sitter ihop och svänger fint efter många spelningar i både Sverige och utomlands. Förnyelsen är tydlig i alla genomarbetade och fantasifulla körstämmor." Po Tidholm, DN
"Skivan inleds med härliga låten "leja tjänstepiga" som har ett fräckt och rockigt arr. Det tycker jag genomsyrar hela skivan som är full med spelglädje, udda sångstämmor och läckra "feta" stråkslingor. Den känns mer helgjuten än den förra, och gruppkänslan är mycket påtaglig och närvarande. Det finns en experimentlusta och ett jävlarannamma som känns som en frisk vind. Det jag saknar är fler låtar att dansa till. Men för öronen finns här många fina upptäckter att göra. Den jazzigt gungande "Min bröllopsdag", "Artos julpolska", Tre slängpolskor och "Lillgubben" är några exempel. Den nästan smärtsamt vackra koralen "Nu vilar hela jorden " som avslutar skivan är värd pengarna bara den." Micke Forsberg, Folkdansaren
"Jag är lite skeptisk till folkvisor i körarrangemang eftersom det lätt blir för sött. Men här faller jag pladask." Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"Men det känns skönt att höra de svenska låtarna osm en driven, akustisk ensemblemusik, utan artificiellt sound och maskinell tyngd. Rosenbergarnas tyngd finns hos gruppmedlemmarna själva, inte i studioproduktionen. Däri ligger storheten." Kalle Tiderman, Lira
"Rosenbergs Sjua är en intressant och delvis nyskapande blandning av röster och stråkar. Och med tre unga folkmusiker från Dalarna i sina led. Nu har Sverige en grupp som kan mäta sig med de internationella storheterna." Hans Bohm, Dalademokraten
"Arrangemangen är fräcka och genom att byta stämmor friskt skapas både spänning och omväxling. Vad som framför allt imponerar, förutom originaliteten i kombination med respekt för traditionen, är precisionen. Flickorna känner varandra uppenbarligen utan och innan och lämnar inget åt slumpen." Jan Olsson, Arbetet
"När fyra kvinnoröster möter fyra stråkar och en räcka traditonella svenska folksånger. Blandar man det med engergisk lekfullhet, innerlighet och lätt vrede får man enkel, avskalad och njutbar folkmusik som resultat." Sylvia Kadri, Västmanlands Läns Tidning

	Katalognummer: DROCD018 Artist: Kurbitsgruppen Album: Kurbits "Här finns många fina danslåtar, mest polskor då förstås men även en och annan vals och schottis. Fint framfört av dessa unga "ambassadörer".En skiva som man blir både glad och danssugen av" Micke Forsberg, Folkdansaren
"Det här är hardcore, rakt ned i traditionen, "Kurbits" är en krävande lyssningsupplevelse för nybörjare. De unga spelmännen spelar rakt och enkelt, låtarna går i moll och spelas på kraftig dialekt." Po Tidholm, Dagens Nyheter
"Med fiolen som enda instrument och med vissa sånginslag framförda av Sofia Zandén har de skapat en skiva som luktar tradition och svensk midsommar. I det medföljande texthäftet kan man läsa varifrån de olika låtarna kommer och vad de handlar om. Detta gör att lyssnaren känner historiens vingslag starkare samtidigt som man inser vidden av att bevara och vid liv hålla den gamla svenska spelmanstraditionen" Caroline Thorén, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD019 Artist: Ranarim Album: Till Ljusan Dag "Tillsammans blir de inte en kvartett utan fyrlingar. Så samsjunget, samspelt och personligt låter det. Ranarim är en helt, säger helt, unik ung svensk folkmusikgrupp." Bengt Eriksson, Göteborgs-Posten
"Samspelet är tätt och rakt, med fina harmonella färgningar" Po Tidholm, Dagens Nyheter
"Arrangemangen är genomgående fräcka och roliga, inte för söta, inte för harmoniska utan mera salt och peppar. Det roligaste som hänt svensk folksång sedan Folk & Rackare." Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"Ett lovande debutalbum från denna begåvade kvartett. Den här CDn får mig på gott humör. Samspelet mellan Niklas och Jens är underbart tillsammans med Ulrikas och Sofias vokala tonvävar porlande som en vårbäck. Fina arrangemang och härlig stämsång där ballader är det dominerande inslaget. Här ryms både traditionella låtar tillsammans med egna kompositioner" Micke Forsberg, Folkdansaren
"Det som jag gillar mest med den här skivan är att den bildar en helhet. Många musiker ger ut skivor som spretar åt alla håll. Som om de ville bevisa att de behärskar alla stilar och alla instrument, eller så vill de kanske erbjuda något för alla. Bättre då med allt för någon. Gruppen Ranarim har funnits i några år men ger ut sin första skiva nu. De verkar vilja vara en riktig grupp, inte ett projekt. Sångerskorna Sofia Sandén och Ulrika Bodén har varit med på ungefär alla sådana de senaste åren, måhända erbjuder de mängdrabatt. Nåja, i Ranarim har de ändå sin naturliga plats. De sjunger fint och alla verkar ha roligt. Några ballader känns valda och utförda på rutin - vi har faktiskt hört det där nu - men många låtar är väldigt vackra också. Om man säger att Ranarim är ett folkm usikens ABBA är man nog inte helt fel ute. Till ljusan dag är en okomplicerad skiva, med musiker som presenterar lika snygga låtar som kläder. Det här är inte på liv och död. Folkmusikpop 2000. " Sofia Jönsson, Nerikes Allehanda
"Att den svenska folkmusiken upplever en renässans är ingen nyhet, sällan har det väl spelats in så mycket bra folkmusik som idag. Ranarims skiva är inget undantag. I anslaget märks inflytandet från rockmusiken och de grupper som gått i spetsen för folkmusikvågen - Folk & Rackare och Hedningarna. Och det är precis som det ska vara, folkmusiken ska spegla dagens musik såväl som den gamla tidens. Dock är det inte på något vis en rockskiva som Ranarim har gjort. Det är akustiskt och fritt från rytminstrument, förutom gitarren. Ulrikas och Sofias röster är nakna och välklingande. Sångerna är en bra blandning av välkända och nyfunna. Det är ballader och kärleksvisor varvade med svängiga polskor. Med musikanter som Ranarim finns det ingen anledning att oroas för tillväxten för den svenska folkmusiken. " Mats Palmqvist, Borås Tidning
"Kvartetten Ranarim är en ljus och melodiös hyllning till svensk visa och lättsjungen folkmusik. De stolta och avspända rösterna i Ulrika Bodén och Sofia Sandén slingrar om varandra som färgglad krasse i solen... ... Ranarim bjuder inte på något märkvärdigt urval av polskor, ballader och visor. Men de spelar med varma hjärtan och en så smord flytande ton attde visar en god väg för den moderna attityden till svensk folkvisemusik" Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Ulrika Bodén och Sofia Sandén är tillika fenomenala sångerskor med espri och sälta, ofta med rösterna tätt slingrade kring varandra. Ranarims debutalbum är kort sagt en vinnare, en självklar kandidat till årets bästa folkmusikskivor." Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"En nyckelharpa, en gitarr och två sångerskor. Det är enkelt och effektivt. Vemodigt och glatt. Rofyllt och medryckande. Allt på en och samma gång. Kanske är det dessa kontraster i förening som gör Till Ljusan Dag till en så jädra bra skiva. Ranarim rockar fett." Lars Alkner, Värnamo Nyheter
"De gamla, traditionella texterna förhöjer musiken än mer och gör "Till ljusan dag" svårförglömlig" Caroline Thorén, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD020 Artist: Anders Norudde Album: Kan Själv! "En skiva att smeka öronsnäckorna med eller dansa vilt till. Polskeälskare får definitivt sitt lystmäte här." Micke Forsberg, Folkdansaren
"I hans egna låtar hittar han fram till något som låter på samma gång ålderdomligt och på samma gång själfullt eget. Anders Norudde imponerar verkligen" Po Tidholm, Dagens Nyheter
"På senare tid har medlemmarna i Hedningarna uppträtt var för sig med andra konstellationer. När nu Anders Norudde framträder solo blir det uppenbart hur mycket det är hans säckpipor, och inte minst moraharpan som står för Hedningarnas speciella sound. På 26 spår har han fyllt skivan till brädden med gammal och egenkomponerad musik, ibland med stöd av vännen Freddy Fredriksson (båda är medlemmar i Blå Bergens borduner). Mycket av musiken har en ålderdomlig prägel och jag associerar till gamla spelmansdokumentationer på band och vaxrulle ? fast om man på dem ibland är osäker på om spelmannen spelar falskt eller om det är kvartstoner, behöver man aldrig tvivla på Norudde. Det är mycket säkert, och kvartstonerna sitter exakt där de ska. " Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"Anders Norudde från Hedningarna är en modern musiker från forntiden med hela käften full av vidunderligt pipande säckpipor. På sitt första soloalbum blixtkör han gammal lånad och egen ny folkmusik rätt in i 2000-talet med en fräck tvärnit framför mina öron. Det är en gudomlig skiva med en barnsligt träffsäker titel om musik som svettas av trots och pumpar av djävlar anamma." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Musiken har sin styrka i en kraftfull nakenhet, bara i några spår tar Norudde hjälp (av gitarr/bosoki-polaren Göran Fredriksson). För övrigt handlar det om solospel långt från Hedningarnas utbroderade arrangemangskonst, i 26 korta spår. Denne spelman har en sällsam närvaro och intensitet i spelet, om han så plockar upp en indisk "turistflöjt" av bambu. Och svensk folkmusiktradition sitter tveklöst på hans axel genom polskor och hallingar från förr, egna valser och till och med en melodi uppsnappad på Pekingoperaskolan i Kina. Nog kan han själv. Dutti ponke!" Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"Med Anders Noruddes "Kan själv" tar vi åter ett steg tillbaka in i den lite lugnare folkmusiken. Med moharpa, säckpipa, fiol och flöjt har Anders Norudde skapat sitt första soloalster. Tidigare har han precis som Magnus Stinnerbom utgjort en del av Hedningarna. "Kan själv" består både av äldre låtar och nykompositioner och det är helt klart att han är en spelman som håller även utanför Hedningarna. " Caroline Thorén, Gefle Dagblad
"Det som imponerar är att Norudde hela tiden trots att han spelar solo lyckas hålla en puls hela skivan igenom. Nerven finns där hela tiden. Det känns att spelmannen älskar sina låtar. Soloskivor av detta slag kan ju annars bli tradiga efter tre kvart. Norudde står sig distansen ut, totalt 29 låtar" Peo Österhollm, Svenska Dagbladet
"Det var i Folkets Hus källare här i Örebro Anders Norudde en gång började spela. Det visar sig vara lönande att dansarna höll ut. För Kan Själv! är en cool skiva, en ångande skiva. En skiva man diggar och blir vansinnig på. En skiva som kan få en att gifta sig och antagligen att skilja sig igen. Ni märker det själva: Mina ord räcker inte till att beskriva vad Kan Själv! är." Sofia Jönsson, Nerikes Allehanda
"När Anders Norudde från Hedingarna gör sin första platta på egen hand viner tonerna från säckpipa och Moraharpa som Hendrix-solon i öronen på lyssnaren. Det finns ett tvärsäkert driv i låtarna på den här skivan som är mycket tilltalande. Det är urbergsmusik med rockattityd. Det är fräscht, energiskt, välspelat och fantasifullt." Göran Pettersson, Dala-Demokraten
"Anders Norudde är en av de svenska musiker som gjort mest, och varit mest framgångsrik med att återlansera den svenska säckpipan, ett instrument som var helt utdött under många decennier under förra århundradet. På den här cd:n får man verkligen sitt lystmäte svensk säckpipemusik när den är som bäst." Stephan Elg, Smålands-Posten

	Katalognummer: DROCD021 Artist: Toxa Album: Toxa "Olle Lindvall har en härlig gitarrstil, olik, men ändå i klass med ovannämnda Tallroth. Marie Axelsson har en fin röst och Olof Misgeld kompletterar utmärkt med fiolstämmor som verkligen ger stämning åt låtarna. Knappt hälften är egna kompositioner, ibland med traditionell text, resten är visor och traditionell folkmusik. August, skriven av Olof Misgeld, och Gudruns polska av Olle Lindvall är gitarrbaserade stycken som är hur vackra som helst. Lördagsaftonen en riktigt vemodig kärleksvisa med både sorg och vrede. I somras deltog Toxa som en av sex finalister i tävlingen The Kaustinen Competition som riktar sig till unga nyskapande grupper inom folkmusiken. I konkurrens med deltagare från hela världen vann gruppen första pris. Ett pris de var väl unnade, och ett gott betyg åt svensk folkmusik" Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"På denna, deras första cd finns både traditionellt och eget material. Bland de egna spåren är Olles Rosenkrantz och Maries Schottis disträ riktiga höjdare. Som helhet är Toxa en trio lyhörda musiker som har gjort en klart lyckad debut-cd. Toxa har framtiden för sig." Micke Forsberg, Folkdansaren
"Folksången i Sverige har fått en välkommen renässans i Sverige de senaste åren. Främst är det unga kvinnliga musiker som för sångtraditionen vidare. I gruppen Toxa heter sångerskan Marie Axelsson, och hon förmedlar sin repertoar av gamla svenska låtar, visor och ballader med fin känsla. Marie Axelsson spelar även fiol, de andra musikerna i gruppen är Olof Misgeld, fiol och Olle Lindvall, gitarr och flöjt, och på det hela taget är det en samspelt och personlig grupp." Stephan Elgh, Smålands-Posten
"Avslutningsvis tipsar jag helt kort om de lovande debtalbumet med trion Toxa, med fiolspelarna Olof Misgeld och Marie Axelsson (tillika sång) och gitarristen Olle Lindvall. Trion blandar friskt låtar efter t.ex Gössa Anders med eget material. Arrangemangen är nakna och avskalade och Marie Axelsson är en passionerad sångerska." Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"Hos Toxa är det ibland en text i centrum, men oftare är det melodins berättarform som är det viktigaste och det som ensemblespelet utvecklats genom. Det är mycket välspelat, fint arrangerat och känsligt sammansatt. För allra högsta betyg fattas överraskningens oförskämda och önskade knuff" Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD022 Artist: Nyckelharporkestern Album: Byss-Calle "Nyckelharporkestern, sex av landets i mitt tycke duktigaste unga nyckelharpspelare, framför på Byss-Kalle musik efter den legendariske Upplandsspelmannen Carl Ersson Bössa (Byss-Kalle), vilken lämnade mången högkvalitativ låt efter sig. Henrik Eriksson, Johan Hedin, Ola Hertzberg, Olov Johansson, Niklas Roswall och Markus Svensson verkar ha haft kul vid inspelningen. Spelglädje och skicklighet på hög nivå och ett låturval som inte går av för hackor." Micke Forsberg, Lira
"Det här är den förnämsta folkmusikplatta jag hört på mången dag inte enbart för att den är så välproducerad och musikaliskt fullödig utan ännu mer för att de 16 låtarna berättar något om vår tid, här och nu." Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad
"Att spela in 16 låtar av den legendariske uppländske spelmannen Byss-Calle (1783-1847) är förvisso en kulturgärning av stora mått, men med låtar som "Västanmadspolskan" och "Vals efter Bydd-Calle" behövs sannerligen inget kulturellt alibi. Byss-Calle rules och nyckelharpa är ännu fetare än vad jag tidigare fattat." Lars Alkner, Värnamo Nyheter
"Nyckelharpsorkestern, sex unga spelmän, därav fem riksspelmän, tre av dem har också erövrat titeln Värdsmästare på nyckelharpa, spelade för några år sedan in cd:n Till Eric på skivbolaget Drone: en underbar hyllning till mästaren Eric Sahlström och redan är en klassiker i genren. Den här cd:n är minst lika bra. Spelmännen står på en gedigen folklig grund, men deras tekniska skicklighet, deras lyhördhet för musiken och deras säkra samspel visar hur den traditionella musiken kan utvecklas utan att förlora sin kvalitet." Stephan Elgh, Smålands-Posten
"Nyckelharporkestern har gjort ambitiösa arrangemang. Spelet är stadigt, tekniskt och ibland studsigt svängigt. Byss-Calle var inspirerad av högreståndsmusiken, så låtarna ha ofta barocka drag oc ett slags militär precision. Låtarna är ofta riktigt vackra, men i första han är allting mycket stiliserat." Po Tidholm, DN
"FULLSTÄNDIGT underbart. Sex nyckelharpor av olika typ och skilda ton blir ett vinande och sjungande storband utan motstycke, som i "Bodins C-durpolska". Orkestern hyllade 1995 mästaren Eric Sahlström på cd-n "Till Eric" Nu är det musikskatten hos den uppländske spelmannen Byss-Calle (han drog sitt sista stråk 1847) som dammats av. Stämmorn njuter tillsammans och bygger upp låtarna till oemotståndliga äventyr med en flod av känslor och händelser. Variationerna syns oändliga. Ju fler spelmän desto bättre musik." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"När de [Nyckelharporkestern] nu ger sig i kast med Byss-Calles låtar lyckas de förena innovativa arrangemang och orädd vitalitet med en genuin känsla för traditionen. Instrumentuppsättningen omfattar en hel familj nyckelharpor, inklusive tenornyckelharpan som Johan Hedin och hans far Lennart tagit fram. Gruppens egna låtarrangemang ä utsökt varierade till form och struktur - långt från det kompakta pådrag som det hade kunnat bli med såpass många harpor." Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"Orignellt mäktigt och hundraprocentigt musikaliskt. Sex yngre svenska nyckelharpshjältar spelar låtar av och efter Byss-Calle, nyckelharpspelare i norra Uppland under första halvan av 1800-talet och en av instrumentets förgrundsgestalter... ...En av Sveriges vassaste folkmusikgrupper, helt klart" Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet

	Katalognummer: DROCD023 Artist: Sågskära Album: Apelgrå "Tomteluva och vitt helskägg gör sig bra på folkmusik i december. Men när Sågskära firar jul är musiken ett spännande kraftfält där hedendom och kristendom vägs in i den folkliga traditionen, och det fungerar året runt" Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Julskivor byggda på folkmusik blir oftast lyckade. En sån är Sågskäras "Apelgrå" (Drone /CDA) (H H H H), full av gamla jullekar, folkliga adventskoraler, stjärnspelsvisor och Staffanssånger. Gruppen - specialiserad på musik från småländska Värend - har gjort en ambitiös satsning och letat fram notuppteckningar ur arkiven; bortglömda sånger som nu väcks till liv med hjälp av trummor, bjällror, fioler, blås och mycket stäm- och solosång. " Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"...skivan är en kulturhistorisk gärning, och för den som är intresserad av den småländska musikhistorien är den ett måste." Lars Alkner, Värnamo Nyheter

	Katalognummer: DROCD024 Artist: Ulrika Bodén Album: Vålje å Vrake "En dimhöljd Ångermanälven, pudersnö på marken, gråväder, sensträngar och skoterkängor. Inramningen är klar. Men musiken vill nåt annat. Med dessa musiker och den sångerskan är Vålje å vrake en alldeles hjärtinnerlig platta. Skönt att för en stund slippa höra kulningar och lalingar och i stället släppa fram en kristallklar, oprocesserad röst i naturfärger" Mikael Strömberg, Aftonbladet
"Ulrika Bodéns röst passar som handen i handsken. Det är egentligen ingen stor röst till omfånget, men den har en särdeles renhet, och är okonstlad i uttrycket. Ulrika Bodén visar att man inte behöver vara utrustad med vokal råstyrka för att vara en färgstark sångerska. ... Arrangemangen är strama och aldrig överarbetade. Det är en av de mest sympatiska svenska folkmusikskivor som jag hört på länge." Ulf Gustafsson, Upsala Nya Tidning
"På Välje och vrake tolkar hon - med hjälp av bland andra Anders Norudde från Hedningarna på säckpipa - folkvisor från Ångermanland. Frågan är om hon inte sjunger bättre än någonsin tidigare." Lars Alkner, Värnamo Nyheter
"Vålje å Vrake är märkvärdigt rak och blåtonad musik som Ulrika Bodén fångat in med egna öron från sitt Ångermanland. Hon sjunger naturligt, rakt som spontan och okonstlad glädje. Titellåten är kort, a capella, glasklar och visar en ungt mogen sångerska med känsla för kloka ord och som litar på en enkel röst." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Både sången och musiken står kvar i Ångermanlands mylla och historia: i den tid som texterna och musiken speglar, den tid då folksången/musiken planterades, grodde och växte som ett dagligt livsuttryck. Folkmusiken blir ingen musikalisk klassresenär utan med sång och musik hedras det slitna men slitsamma folk som skapade Sveriges folkmusiktradition." Bengt Eriksson, HiFi & Musik
"Jag har alltid varit mycket förtjust i det genomskinliga i Ulrika Bodéns röst. Nu har hon även utvecklat kraften, märkligt nog utan att det spröda och klara gått förlorat. Ibland, som i den åldriga bibelvisan om Josef från Arimatea, påminner hon om en gammal proggfavorit från -70-talet ? Turid, som hade samma kvalitet (fast vid återupplivning av gamla skivor inser jag att Ulrika är klart bättre) Trots att det i grunden är en sångskiva släpps även musikanterna fram med egna instrumentala versioner på ångermanlandslåtar. Inte minst visar Jens Engelbrecht vilken duktig gitarrist han är i en gitarrpolska efter Karin Sikström." Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"Det finns en del saker som berör en direkt, går rakt in i hjärtat liksom. En av dessa är Ulrika Bodéns sköna stämma. Redan från första låten - Giftasvisan - är jag fast. På skivan Vålje och Vrake blommar Ulrika ut på ett sätt som hon inte gjort tidigare i de grupper hon är med i. Det låter så självklart, så rent. Som rinnande smältvatten om våren. På något sätt har Ulrika Bodéns röst mognat. Hon rör sig obehindrat mellan olika nyanser och känslolägen,från det djupa och kraftfulla till det kärleksfullt smäktande." Micke Forsberg, Folkdansaren
"Ulrika Bodén är en av landets mer begåvade folksångerskor. På den här cd:n har hon tagit ett långt steg i sin utveckling, som började med gruppen Sälta (1997), tog vägen över Rosenbergs sjua (1998) och Ranarim (1999). Nu vågar hon ta ut svängarna ordentligt med sin röst, från de mjuka och innerliga visorna till det mer dramatiska och uttrycksfulla i de gamla balladerna. Och hennes röst räcker till, den är kraftfull och djup." Stephan Elgh, Smålandsposten
"Svensk folksång. Som titeln säger: en gång till och minst lika bra. Ulrika Bodén har plockat fler folkvisor och andra sånger från hemtrakterna i Ångermanland. Ulrika förflyttar sig fram och tillbaks genom tiden, in och ur olika traditioner. Hon sörjer och skrattar, blir en åldrande traditionsbärerska och en barbent flicka på ängen. Dansvisor sjungs på ett sätt, en koral på ett annat, ett skillingtryck på ännu ett. A cappella och till det än grova, än glada, än vemodiga kompet av moraharpa, sälfgflöjt, fiol, tramporgel, dragspel, bascister, resonansgitarr... " Bengt Eriksson, Göteborgs-Posten

	Katalognummer: DROCD025 Artist: Olle Lindvall Album: Olle Lindvall "Få spelmän lyckas ersätta fiolen med gitarren utan att tappa folkmusikens nyanser. Men Olle Lindvall kan och seglar stolt i traditionshavet med imponerande dynamik och känsla. Hans mjuka melodihänder värmer en gitarr byggd av kärlek till spelmansmusiken där nylonsträngarna gör tonen extra rund." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Det har tagit honom många år att hitta ett sätt att spela svenska polskor, med allt vad det innebär av kvartstoner, drillar och tretakt, på ett sätt som fungerar och låter bra. Men nu är han framme, och hans solodebut är både vacker och svängig." Po Tidholm, DN
"På den här plattan, som för övrigt är hans debutalbum, spelar han egna kompositioner blandade med traditionella låtar, mestadels från hemtrakterna i norra Dalarna. Pärlor att lyfta fram är bl.a Gud bere meg, Eva Karlsson, Bältares långdans, Bunka Lina samt Chili. Olle har ett mycket personligt uttryck i sitt spel som även innefattar Härjedalspipa på några spår. Olle spelar distinkt och med en pregnans som imponerar. Det snuddar ibland lite vid klassiskt gitarrspel, vilket är bara njutbart. Har ni inte redan upptäckt denne gitarrist - som även spelar i trion Toxa - så är det dags. Alla älskare av akustisk gitarr borde få sitt lystmäte här. " Micke Forsberg, Folkdansaren
"Olle spelar melodierna väldigt fiolistiskt trots att det är en gitarr han använder. Spelet är väldigt följsamt och fint. Gitarren är nylonsträngad så det blir mjukt ljud. Olle använder gitarrens möjligheter på ett fascinerande sätt. Soloskivor har mycket lång hållbarhet. Det är en trevlig form för skivor. Oberoende av instrument blir det mycket plats för personligt uttryck. Olle Lindvalls skiva är personlig och hållbar. Jag lutar mig tillbaka och njuter?" Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Kan man spela polskor solo på nylonsträngad gitarr? Definitivt. Och Olle Lindvall är mannen som bevisar det, med sitt album "Olle Lindvall" (Drone /CDA). Lindvall blandar eget och traditionella låtar, drillar och ackord, med snärtig pondus och stark känsla för pulsen" Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet

	Katalognummer: DROCD026 Artist: Höökensemblen Album: Polski Dantz "Liksom gruppens förra cd Höök från 1995, är detta sammantaget en nyttig cd, med trovärdiga tolkningar av låtar från en tid innan termen folkmusik börjat användas. Barockmusik eller folkmusik frågar man i konvoluttexten - och svaret är självklart: musik, helt enkelt!" Dan Lundberg, Svenska Dagbladet
"De stolta hökarna seglar fram på ett luftigt hav av länkar mellan barockmusik och folklig musik från 1600-talet. "Polski Dantz" är ett klingande bevis på de utländska rötternas betydelse för svensk musik, som grävts fram ur gamla notböcker för att bli inspelad i nutid med en fräsch attityd. Spännande musikarkeologi utan damm och trista genrepoliser. Åtta musiker stortrivs när gammalt blir nytt och förstärks med jubelblås från Svenska blockflöjtskvartetten." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Det är svårt att sätta betyg på en sådan här skiva, det finns liksom inte mycket att jämföra med. Man kan bara beundra initiativet att väcka den här musiken ur dess Törnrosasömn och man kan vara lycklig över att de flesta av de medverkande musikerna har sina musikaliska rötter i folkmusiken. Den bakgrunden gör att de verkligen lyfter fram rytmerna och dansen i musiken. Det svänger häftigt och det är mycket vackert!" Stephan Elgh, Smålandsposten
"Dessa melodier är från en tid då musiken ännu inte delats upp i folk- och konstmusik. Att föja noter ansågs amatörmässigt - varje musiker hade sin tolkning av ett musikstycke. Inte heller Höökensemblen ägnar sig åt slaviskt notrytteri, utan tolkar musikhistorien på sitt eget fria sätt. Det gör att de undviker en vanlig fälla i dylika produktioner - att det blir en dokumentation av musikhistorien för sakens skull i stället för att fokusera på att skapa bra musik som är intressant för lyssnaren. Polski Dantz är en spännande skiva och en resa till ett svunnet musikaliskt landskap." Lars Alkner, Värnamo Nyheter
"Lite insnöat kan man prata om att det här är den svenska folkmusikens ursprung och så vidare. Det känns lite akademiskt på samma sätt som skivhäftet där det till varje låt finns en längre text. Här kan man t ex läsa om musikprofiler i Kalmar på 1700-talet. Intressant eller inte? Det är lätt att fördjupa sig i historier och fakta här. Men den här skivan är i första hand en skiva med musik. För mig känns Polski Dantz som en klassisk skiva med folkmusikkänsla. Jag tycker att det är bra." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Plattan rymmer hela 23 spår av väldigt skiftande karaktär och man blir glad av musikernas kärleksfulla och lyhörda förhållningssätt till låtarna. Höökensemblen... gör en stor kulturgärning när de lyfter fram den här musiken. Låt er förföras av denna välklingande musikaliska historielektion" Micke Forsberg, Lira
"Barock mitt i cybertillvaron, där saraband, gigue, menuette och polonäs berättar oss en både stolt och spefull vardag. Och favoriten - årets låt i mina öron: "Hvid ett bärg". En smått hallucinatorisk text ur Matthias Silvius Svenonius notbok från tidigt 1700-tal sjungen av Susanne Rosenberg med en röst så stark, så skön, så sökande. Texten skriven av 1600-talspoeten Johan Runius: - Hvid ett bärg uti en dal på det alltför sköna näset. Där låg sommarnatten sval och sov sött i gröna gräset på en blomsterhuvudgärd - och sedan kommer drömmen. Ja, årets låt alla kategorier. Helen Sjöholm får ursäkta" Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD027 Artist: Pettersson & Fredriksson Album: Brand "Pettersson & Fredriksson har hittat något eget. Musikaliskt står de inte efter musikanter som Johan Hedin, Olov Johansson, Ale Möller och Roger Tallroth. Så de borde ha förutsättningar att placera Skellefteå lika högt på musikens löpsedlar som stadens popgrupper." Ulf Torstensson, Lira
"Det glimmar av glada miner och barsk humor när de lyfter musiken som de älskar. En imponerande debut med ny ton i gammal musik." Lasse Åbom, Ösgötacorrespondenten
"Hos nyckelharpan har tonen en ständig tendens att alltid ta över uttrycket, vad man än spelar så låter det alltid väldigt mycket nyckelharpa av alltihop. Det hänger samman med instrumentets begränsningar, men också det faktum att nyckelharpan, sedan den återupptäcktes på sjuttiotalet, har blivit de glada amatörernas instrument. Det personliga uttrycket saknades. De senaste åren har det ändrats, tack vare en hel hop unga nyckelharpister. En av dem, Daniel Pettersson, blev världsmästare i nyckelharpa för ett par år sedan. Det är i sig ingen garant för ett eget uttryck, men Pettersson tycks tränga igenom instrumentkroppen. Tillsammans med Daniel Fredriksson på mandola har han nu gjort en skiva med låtar från Västerbotten och södra Lappland, ett slags inlandsmelankoli i modern tappning. De är också duktiga att skriva eget. Då blir det lite glesare, lite mer romantiskt" Po Tidholm, DN
"Det här är faktiskt en av de bästa skivor med svensk folkmusik jag hört på länge" Jan Westerlund, Norra Västerbotten
"Skivan bygger främst på låtmaterial från Västerbotten och södra Lappland. Traditionellt är detta inga nyckelharpsområden men i dagens folkmusikvärld finns ju inga sådana begränsningar. Och musiken passar för sättningen. De sträva tonslingorna klingar mycket väl på nyckelharpan och mandolan. En vacker skiva" Dan Lundberg, Svenska Dagbladet
"Jag visste att de var duktiga eftersom jag hört grabbarna live några gånger. Men att deras debutskiva skulle bli så här bra, det hade jag faktiskt inte väntat mig. För det här är en skiva som kommer att låta tala om sig, och frågan är om vi inte här har årets debutplatta inom folkmusiken" Jan Westerlund, Västerbottens-Kuriren
"Trots den begränsade instrumenteringen bjuder Daniel Pettersson, nyckelharpor, och Danie Fredriksson, mandola, på en dynamisk och högst levande debutskiva med låtar från Västerbotten och södra Lappland. De har dessutom den goda smaken att öppna med J P Nyströms fantastiska "Menuette från Oravais". Därefter dominerar polskorna. Det är ömsom hetsigt, ömsom stillsamt vackert och rogivande. Produktionen är enkel men väldigt effektiv. Brand är balsam för själen i en allt mer sönderprducerad musikvärld." Lars Alkner, Värnamo Nyheter
"Sättningen är som sagt annorlunda och ungdomlig. Daniel som spelar mandola (en stor mandolin) har spelat hårdrock och det kommer fram i hans sätt att kompa melodin. Det blir ofta rockiga riff. Daniel med nyckelharpan spelar ofta melodi och det gör han så fint. Nyckelharpan har ett väldigt speciellt ljud. Daniel spelar ibland på ?gammelharpan?, den s k kontrabasharpan. Det låter gammalt och styggt." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Musiken som virvlar ut ur högtalarna när jag sätter på den här skivan låter väldigt annorlunda än all annan svensk folkmusik jag tidigare hört. Det som gör den speciell är ganska svårt att definiera, men en del av det beror antagligen på instrumentvalet. Mandola, nyckelharpa och inget fiolspel överhuvudtaget." Andreas Jakobsson, Gefle Dagblad
"Många unga talanger samlas i folkmusikgenren. Här är två till. Båda är norrlänningar och heter Daniel i förnamn. En är världmästare i att spela nyckelharpa, den andra spelar folkmusik på mandola. "Brand" är duons debut-cd och mötet mellan de två unga musikerna är synnerligen lyckosamt. De spelar traditionella melodier från Västerbotten, varvat med egna kompositioner i samma stil. Skickligt, lekfullt och avspänt följer de traditionen men har ändå en egen, berörande och fräsch touche i arrangemangen. Deras musik går rakt in i hjärtat. " Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad

	Katalognummer: DROCD028 Artist: Harv Album: Töst "Klangbilden har breddats med gitarr och slagverk. Men det är de uppkäftiga, drivande och smidiga fiolerna som signalerar stolthet och dans. Samspelta och dynamiska som trimmade elitgymnaster röjer de stöddigt i "Töst!" och "Ånonsschottis". Ett av årets bästa svenska album." Lasse Åbom - Östgötacorrespondenten
"Här är det inte fråga om att hålla igen, utan det är folkmusik med partykänsla. Det skvallrar inte minst bilderna inne i textfodralet om. Omslagsbilden tillhör den roligaste och mest livsbejakande jag har sett på någon svensk folkmusikplatta i år. Och löständerna liggandes i ett glas med vatten på bilden under själva plattan kan jag bara le åt. Kul! De flesta kompositionerna - åtta av totalt elva låtar - är signerade Magnus Stinnerbom. Dom är från början låtar som har använts i olika teaterföreställningar som här har gjorts mer dansanta. Låter er ryckas med i Harvs musik. Det här är helt enkelt riktigt bra!" Micke Forsberg, Folkdansaren
"Harv har vuxit! På den nya plattan Töst visar gruppen att de tveklöst är ett av Sveriges bästa folkmusikband. Precis som tidigare står Magnus Stinnerbom och Daniel Sandén-Warg i centrum med fioler och moraharpa. Men nu har gruppen utökats med Peter Ståhlgren på gitarr och slagverkaren Christian Svensson. ... Tradition handlar ju om att ta upp tråden och fortsätta där andra lämnat av. Hos Harv handlar det om utveckling ? levande tradition. " Dan Lundberg, Svenska Dagbladet
"Värmlandsgruppen Harv, nu en kvartett med gitarr och slagverk, fortsätter i sin tur att överbetona folkmusikens rytmer. Fiolspelarna Magnus Stinnerbom och Daniel Sandén-Warg upprepar minimalistiska melodislingor och driver upp sugande trance- och dansrytmer. Grova och råa stråkdrag, som om fiolsträngarna är extratjocka. Ibland stannar musiken upp, blir stilla och stämningsfull, men fortfarande grov och urtida." Bengt Eriksson, Göteborgs-Posten
"Folkmusikens partyskiva nr 1 Harv var från början en klassisk spelmansduo med de unga fiolspelmännen Magnus Stinnerbom och Daniel Sandén-Varg. De har nu utökats med två till, Peter Ståhlgren på gitarr och Christian Svensson på slagverk. Skivan innehåller mestadels nyskriven teatermusik av Magnus Stinnerbom. Töst! är nyskapande och annorlunda. Det låter som folkmusik och pop samtidigt. Folkmusik med popkänsla utan att det blir en kompromiss." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Duon Harv har vuxit till en kvartett och fått ur sig ett album med stor intensitet. De två sammanlödda fiolspelarna Magnus Stinnerbom och Daniel Sandén-Warg (med en gemensam Hendrix-period i tonåren bakom sig) häller bra med märg i snygga originalmelodier och tre traditionella. Polska, halling, reinländer, schottis och polka serveras med samma danspockande sug. Stinnerbom, som skrivit nästan alla sina åtta låtar till olika teaterpjäser, är skicklig på att variera atmosfären och melodisvängningarna. Det finns nåt härligt ostoppbart över den här gruppen. Peter Ståhlgrens akustiska gitarr pumpar upp förutsättningarna och slagverkaren Christian Svensson använder tamburinen flitigt, vilket sprider en fläkt av medeltida danser. Ale Möller gör två inhopp och luftar både munspelet och skalmejan." Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"Töst! Det är ju ett dialektalt Tyst! Och utropet från de fyra musikanterna Magnus Stinnerborn (fiol), Daniel Sandén-Warg (fiol), Peter Ståhlgren (gitarr) och Christian Svensson (slagverk) är inte alldeles utan berättigande. En lyssnarens tystnad första och andra gången de elva låtarna strömmar in i kroppen betalar tillbaka. Harv har ett tryck i låtarna som är enastående. Det rör sig om folkmusik i nuet, där musikanterna lärt av traditionen, men inte brytt sig om någon nostalgisk hyllande spelart." Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD029 Artist: Anders Nygårds & Magnus Stinnerbom Album: Dalahyl "När Nygårds skira drillar krockar med andrastämmans dova monotoni suger det till. De spelar vackert. Men det är också lite skitigt, vilket är befriande i denna duktiga genre." Po Tidholm, Dagens Nyheter
"Vem kunde, för så där 20 år sedan, tro att Blank Anders låtar från Blecket skulle överleva millennieskiftet?" Mikael Strömerg, Aftonbladet
"Man blir både lite irriterad och nyfiken på ordet dalahyl. Jag som trodde jag kunde mitt dalmål, men detta ord har gått mig totalt förbi. Kanske måste man inte alltid förstå allting. Det jag åtminstone förstår är att dessa två unga spelmän från Rättvik och Värmland med traditionell spelmansbakgrund, gör ett fint jobb med sina fioler. Ibland används dessutom viola och viola d'amore som ger en skön ålderdomlig klang. De flesta låtarna kommer från Rättvik, men någon egenkomponerad dyker även upp." Maria Hulthén, Falu-Kuriren
"Två fioler och en radda låtar ur den traditionella spelmansrepertoaren blir lätt för mycket även för folkmusiknördens öron. Men inte här. 16 dundrande låtar räcker inte för att bli mätt när Anders Nygårds (Klacklek) och Magnus Stinnerbom (Harv och Hedningarna) sätter fötterna i golvet, tar spjärn och drar iväg. Det är mer energi i de här två ivriga och 25-åriga fioltokarna än i tio förvuxna och hårt samspelta spelmanslag med fiolveteraner.De spelar tydligt, nyfiket och lustfyllt. Magnus leder oftast stämman som bryter ny väg i harmonierna. Anders skyfflar energi i rytmen och får låtarna att kränga med ett grovt sväng. ?Dalahyl? är ung, ny genialisk fiolenergi som räcker lång näsa åt de finsnickrande puritanerna i spelmansland. " Lasse Åbom, Östgöta-Correspondenten
"På denna skiva ger de sig på många riktigt tunga klassiska folkmusiklåtar. De ger sig rätt in i ?traditionsträsket? och utmanar. Det är spännande att höra. Magnus Stinnerbom kompar och spelar stämmor på en viola d?amore, en kombination av fiol och altfiol. Det ger ett härligt djup åt ljudet. Han har ett eget sätt att spela stämmor. Ljudet på skivan är dämpat och nära. Man kan höra fotstampet. Det ger en härligt tydlig upplevelse av ljudet. Jag tycker att det här var en väldigt trevlig skiva." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Det är ett otroligt tajt samspel mellan Anders och Magnus, den sistnämnde fungerar mest som stämspelare på Dalahyl med stor skicklighet och läckert komp. Merparten av låtarna är hämtade från Dalarna, men här finns även ett par låtar från Småland, Norge och Dalsland samt ett par kompositioner av Magnus. Örongodis som man gärna låter sig smaka av om och om igen." Micke Forsberg, Lira

	Katalognummer: DROCD030 Artist: Göran Månsson Album: Inland "?Inland? präglas är en underbar inställning till repertoaren där Göran på ett smakfullt sätt tar sig stora friheter och låter de svenska musiken färgas av andra flöjttraditioner. Mest fångas jag av de snabba spänstiga triolpolskorna och den shakuhachi-liknande tonen i Lortagubbens vals. En skön skiva som passar utmärkt att njutas i den mörka vinternatten." Dan Lundberg, Svenska Dagbladet
"Blockflöjtfamiljen består ju av flera medlemmar och till dem kommer traversflöjterna och de folkliga flöjterna spilåpipa, sjöflöjt och härjedalspipa. Den mångfalden bidrar naturligtvis också till att skapa omväxling och spännande tolkningar av låtarna. Göran Månsson är en mycket skicklig instrumentalist med suverän teknik och med stor känsla för hur låtarna skall spelas." Stephan Elg, Smålandsposten
"Bordet dukas med allehanda kärnspaltare: sopran- och tenorblockflöjt, flauto d'amore, kontrabas och subkontrabasblockflöjt och en liten härjedalspipa. CDn heter Inland och etiketten är Drone. Befriande rent. Tokrent." Mikael Strömerg, Aftonbladet
"Här finns mest traditionellt material men även några kompositioner av Göran själv. Det är ömsom vackert och skirt som i koralen O Gud all sannings källa, dansant som i Liv och Lortagubbens vals samt underbart, vilt och lössläppt som i Tokryck och Vildhalling. I Lapp-Nilspolska får Göran verkligen spela ut och visa vilken härlig musiker han är. En debut som ger mersmak, helt klart!" Micke Forsberg, Folkdansaren
"Inland är bästsvensk folkmusik. Magnifik, svängig och nyskapande. Göran Månssons varma lungluft pulserar genom en skog av vanliga och udda flöjter. Han smeker och attackerar folkmusiken som en frisinnad jazzsolist. Giganten Roland Kirk skulle ha jublat sig illblå av entusiasm. Med chockerande urkraft slungar han "Lapp-Nils polska" genom sin sopranblockflöjt och driver nästan vettet ur sin egen "Tokryck" med tidernas fläskigaste busös på subkontrabasblockflöjt. Ett modigt energiutbrott på Richterskalans jordbävningsnivå 8. " Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Göran Månssons solodebut på CD, Inland, dimper nu ner som ett av utropstecknen i vårens folkmusikflod. Det handlar om låtar mestadels från Haverö, som tolkas på blockflöjter i en rad storlekar, spilåpipa, sälgflöjt, traversflöjt m.m. Man inser att Månsson inte bara är en driven flöjtvirtuos, han har också stor känsla för rytmik (och har sjäv studerat slagverk) i det lyhörda användandet av enklare slagverk som läggs till flöjterna som studsande rytmiska accenter, och i själva flöjtspelet, som får en distinkt rytmisk kraft." Ulf Gustafsson, Upsala Nya Tidning
"Skivan är upplagt som en resa. Man börjar på riksväg 83 efter Ljusdal och rör sig norrut mot Haverö. Man stannar där under fjorton låtar och sedan följer den femtonde låten Avresan som för söderut igen. ?Inland? är en genomtänkt och välproducerad skiva." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"35-årige Göran Månsson från Ånge är en extraordinär flöjtspelare, som här koncentrerar sig på traditionslåtar rotade i Medelpad. "Inland" påminner om vilken väldig kraft som kan släppas ut ur ett enda ynka instrument, av rätt person. Månsson behöver på klassiskt mästarvis inga medspelare för att sätta full danssnurr på polskorna, hans rytmkänsla är total. Blockflöjter, Härjedalspipa, spilåpipa och så kallad sjöflöjt snurrar mellan fingrarna och ibland överdubbar Göran Månsson sig själv. När han inte på en och samma flöjt lägger en hest surrande bordunton i botten medan melodin pågår i höjden." Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"Uppriktigt sagt så var det inte med någon större förväntan jag satte på Göran Månssons första solo-skiva. Även om jag uppskattat hans spel i Raun hade jag ändå svårt att tänka mig att en hel skiva med folkmusik på flöjt skulle kunna vara njutbar i längden. Men jag tog fel. Förutom att han spelar så bra, lyckas han variera ljudet med olika flöjter av helt olika karaktär" Ulf Torstensson, Lira
"Det intressantaste med skivan är hur många olika sorters ljud det går att framkalla med blåsinstrumenten. Men det går heller inte att komma ifrån att det också låter bra. Ibland är det sövande vackert, andra gånger drar det iväg så att det rycker i kroppen." Andreas Jakobsson, Gefle Dagblad
"Flöjter av olika slag är ett självklart inslag i folkmusiken världen över, också den svenska även om den inte har en lika framskjutande placering som stråkinstrumenten. Det vill Göran Månsson råda bot på med sin "Inland". Han ger oss därför 15 låtar spelade med olika typer av flöjter och pipor. En stor del av musiken är hämtad från Haverö, den norrländska bygd där han har sina rötter. Det är med stor musikalisk tyngd och skicklighet som Göran Månsson visar oss flöjtens möjligheter. Inte minst i den lustfyllda improvisationen "Vildhalling" som ger en riktig aha-upplevelse: en del folkmusik måste ha tillkommit så här, då för länge sedan, genom musikers lek med varandra och sina instrument. " Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad

	Katalognummer: DROCD031 Artist: Ranarim Album: För världen älskar vad som är brokot "Ranarims andra album är faktiskt bättre än det förra, som också fick högsta betyg. Det börjar med Lasse Lucidors visa Skulle jag sörja? och sen blandas traditioner från bland annat Dalarna, Skåne och England med egna låtar. " Bengt Eriksson, Göteborgs-Posten
"Detta är riktigt bra! Ranarim har utökats med basist och slagverkare, och musiken är ruskigt svängig mycket tack vare det. Låtarna är en blandning av traditionellt och nyskrivet. En favorit är Mara mara minne där man samlat fyra gamla besvärjelser för att bota sjukdom och stilla blod. Musiken är skriven av Ulrika Bodén som sjunger tillsammans med dalkullan Sofia Sandén. Sofia med sin vackra och speciella röst som har en lite mörkare och mognare klang än de flesta unga folkmusiksångerskor. Niklas Roswall - världsmästare i nyckelharpa 1996, lever verkligen upp till sin titel och ger musiken en ålderdomlig klang. Hela produktionen är lyckad med härliga och friska tempon och intressant layout. " Maria Hulthén, Falu-Kuriren
"Den svenska folkmusikgruppen Ranarim har fått tillökning. Nu ingår såväl slagverk som kontrabas i sättningen och det märks också på repertoaren och soundet. Den här skivan skiljer sig avsevärt från den förra ? här låter det betydligt rockigare. I mitt tycke har gruppen gått från ett kammarmusikaliskt, ibland lite stelt uttryck, där klangen varit huvudsaken, till ett mer röjigt danssväng. Och det är kul att lyssna på" Dan Lundberg, Svenska Dagbladet
"Snubbelsnabb, tät och driven folkmusik. Fräsch och krispig som frästa primörer kryddade med Jens Engelbrechts gitarr som knaperstekt bacon. Rösterna i Sofia Sandén och Ulrika Bodén är mäktigt täta" Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Lite tätare har gruppen blivit, men det då framförallt genom de båda skickliga sångerskorna, vars röster ännu mer än tidigare fungerar som likvärdiga instrument i gruppen" Stephan Elg, Smålandsposten
"Ranarim höjer sig över mängden och det tack vare spelglädjen, lekfullheten, variationen, det energiska drivet och en aldrig sinande nyfikenhet. Tillsammns med Harv är Ranarim den mest intressanta av de nya unga folkmusikgrupperna i Sverige." Lars Alkner, Värnamo Nyheter
"Skivan består av gamla folkvisor i nya arrangemang. Det är varierande låtar med snygga arrangemang och komp. Ibland kompar Niklas Roswall sångerskorna på moraharpa, en gammal form av nyckelharpa. Då låter det skitigt och bra." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
" Här svänger det rejält. Det finns lite rockkänsla i det folkmusikaliska och tankarna går mer än en gång till Hedningarnas folkrock på 1990-talet. Inte minst genom Ranarims två sångerskor och deras stämsång och genom det höga tempot. Det är roligt att lyssna på och man blir på spelsprattlarhumör. Men det är också bra att tempot ibland hejdas med mer finstämda koraler. " Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad
"Trots trösklen är hög inför genren dudelida-di-dam så måste man kapitulera inför Ranarims senaste platta. "För världen älskar vad som är brokot". Här finns musiken som borde in på Svensktoppen, men som inte har en chans mot låtsaskultis som Nordman och mekanisk folklore som Sarek. Om man skalar av Sareks schlagerlåt allt bjäfs så blir en ofarlig liten folkvisa kvar som går att sjunga på skolavslutningen. I grund och botten är det den vi är ute efter: Ranarim har flera stycken. Som dessutom är betydligt bättre. Fler harmonier fantasifullare arr, roligare rytmer." Gunilla Brodrej, Expressen
"Knappast något samtida projekt ger svenks folkmusik så många fasetter som Ranarim. Gruppens styrka ligger inte i modernisering eller djärva grepp, utan i variationen, och den kunskap och nyfikenhet som alla nedslagen berättar om. Repertoaren är mycket omväxlande... ... Arrangemang och låtmaterial imponerar överlag. Man vill samtidigt framhäva bandets talangfulla instrumentalister, Roswall och Engelbrecht. I lika starkt fokus står naturligtvis Sandén och Bodén, båda med klar och lidelsefull sång Ranarim har all anledning att lita på sina uttryck" Gert-Ove Fridlund, Hallandsposten
" Ranarim har sedan i fjol utökats från kvartett till sextett genom att ta in en trummis och en basist. Redan innan hade Ranarim en ganska "tung" klang, vilket var läckert inte minst med tanke på att den förmedlades enbart av nyckelharpa och mandola/gitarr. Med den nya uppsättningen har tyngdkänslan ökat - på gott och ont. Jag tycker de närmat sig finska Värtinnä ljudmässigt och tappat lite av den egna prägeln. RANARIMS SÅNGERSKOR Ulrika Bodén och Sofia Sandén har båda personliga stämmor - särskilt Ulrikas som är genomskinlig och klar som vatten. Jag tycker att Sofias röst utvecklats sedan senaste skivan så att den matchar Ulrika bättre i klang, den har blivit öppnare och mjukare. Båda sjunger rakt på utan vibrato. Men man ska gilla späda flickröster, de här kvinnorna är inget för den som föredrar operaskolade stämmor med brösttoner och huvudklang. NÄR JAG HÖR GRUPPEN blir jag ofta mest imponerad av Jens Engelbrechts briljanta gitarrspel, kanske för att det är så uttrycksfullt. Niklas Rosvall får sitt spel på nyckelharpa att låta så enkelt, så självklart, att det sticker ut mindre. Men just det är snarare ett mästartecken. Anders Johnsson använder mycket stråke på sin kontrabas, elegant och svängigt och Sebastian Notini kryddar lagom med sina slagverk utan att ta över uppmärksamheten." Ulf Torstensson, Norra Västerbotten
"Ranarims brokiga skiva med låtar som skickats från annodazumal in i ett digitalt förmedlat här och nu är så smittsamma att man vid passerade 50 önskar att noter vore ett språk alla måste lära sig." Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD032 Artist: Nyckelharporkestern Album: N.H.O "På den nya skivan tar man ett helt nytt grepp och presenterar nytt egenkomponerat material ? och det är mycket bra. Plattan är fint varierad och präglas av en härlig experimentlusta" Dan Lundberg, Svenska Dagbladet
"Både Eric Sahlström och Byss Calle gjorde sig kända som enastående låtkompositörer och därför är det väl helt logiskt att även N.H.O. nu släpper en cd med enbart egna kompositioner. Skivan innehåller en hel del målmedvetna försök att skapa ny musik och utforska nyckelharpans musikaliska möjligheter, men enligt mitt förmenande är det låtarna komponerade i gammal tradition som ger lyssnaren mest behållning. " Stephan Elg, Smålandsposten
" N.H.O. står för Nyckelharpsorkestern. Den världsunika som spelar sexstämmiga polskor och valser på DRONE Records (DROCD 032). Tilltaget att bunta ihop sex av Sveriges ledande nyckelharpister i en ensemble Niklas Roswall, Johan Hedin, Ola Hertzberg, Henrik Eriksson, Marcus Svensson och Olov Johansson är förstås en alldeles galen idé. Och genial. Av de folkmusikinstrument som överlevt globaliseringens käftar har nyckelharpan inte bara klarat sig, den är satt i ständig förnyelse. Byss-Calle och Eric Sahlström har blivit popartister. Så lyssna till sex stycken harpor samtidigt! Hör tonförrådet, klangfärgen, bordunen och ackordspelet och det trivsamma rasslet från själva nycklarna eller knavrarna. Denna allmogen för 2000-talet är inte helt lätt att beskriva. Men låter som en mullig stråkkvartett med en silvrig, sirlig, öppen klang. Eller tänk dig ett dragspel som spelas med stråke!" Mikael Strömberg, Aftonbladet
"Det är ett rikt melodimaterial som de sex herrarna presenterar, och klangbilden är verkligen fascinerande, en fyllig och mättad strängväv de de olika harporna både kompletterar varann och står ut från helheten, till exempel i Johan Hedins fanfariska herrgårdspolska. Det häftiga är att musiken också svänger, att spelet känns expressivt och dynamiskt samtidigt som det är så klangligt balanserat. Nyckelharporkesterna har så att säga vidareutvecklat harpans konsertanta, lyriska potential, men orkestern spelar definitivt utan stärkkrage. En CD som kommer att snurra en hel del hos mig i sommar." Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"Nyckelharporkestern är en nyskapande idé. De har en närmast klassisk hållning till musiken, alla låtar låter rena och fina. Inte ens när man använder två moraharpor (den äldsta och enklaste formen av nyckelharpa) känns det minsta skitigt. Det kan kännas väl kliniskt ibland. Annars kan man inte säga annat än att det är en helgjuten produktion." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"De här unga figurerna med samma sorts stränglådor i famnen skapar lyhörd, böljande och svepande musik, full av fina nyanser och hetsigt pådrag. Alla sex - däribland harpprofiler som Johan Hedin och Olov Johansson - pytsar in egna kompositioner. Sedan kan det hända att de delar upp sig i duor, trior och kvartetter eller brusar på allihop tillsammans. Att klangen då blir så storslaget utbredd och vacker beror förstås på att orkestern kombinerar olika harpsorter i diverse storlekar. Och att detta ursvenska instrument är så fulländat i sig självt - i det bor både melodi och ackordtoner, ett fylligt, färgstarkt sound och naturlig auktoritet." Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet

	Katalognummer: DROCD033 Artist: Lure Album: Prins i Puttalandet "Hos Lure hamnar vi mitt i skärningspunkten mellan äldre bordunmusik och en modernare form av country-side-musik. Det är både melodiöst och svängigt. Piggt och kolsyretillsatt." Mikael Strömberg - Aftonbladet
"Det finns dock musikaliska läckerbitar, till exempel det sista spåret: Tösabiten, som består av en vals och två polskor arrangerat av Jonas Åkerlund. Den är verkligen härlig!" Stephan Elg, Smålandsposten
"Lure är intensivt lustfyllda, akustiska, lugnare, mer romantiska och trogna den äldre traditionens sätt att låta. De hette förr Valramn och spelar nu med lättare sinne än vid debuten 1998. Jonas Åkerlunds mångsvängiga "Finneman" jublar och dansar som albumets optimistiska gladlåt. En långlivad godbit är "Bläretudan" som maler hårt med säckpipa och lira i huvudrollerna." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Lures sättning är något originell genom att Harald Pettersson är med och spelar vevlira och lira. Här finns även en kontrabasist. Sammantaget ger det ett lätt jazzigt sound. Musiken på skivan är mest från södra Sverige. Men även från Norge och Dalarna. ?Det är den största dårlighet? där Jonas Åkerlund sjunger är ett bra spår. Hans skånska röst ger en fin touch till denna norska visa." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Gruppen har ett sväng som liksom är mera tillbakalutat än drivande. Och en tilltalande låtblandning. Lure sätter ihop traditionella dalapolskor, spelar flera melodidrypande och Irlandsdoftande låtar av Åkerlund och tar en vacker gammal moll-pulserande slängpolska från Barsebäck. Petterssons dova "Vägen hem" surfar på borduntoner och så finns här två fina sånger. Norska "Det är den störste dårlighet" har sina svenska motsvarigheter och texten handlar om att inte få den man älskar. "Swarte skolena" är skriven av Christer Lundh och berättar om en skola för svartkonst i forna tiders Göinge. " Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"Det finns något lättsamt och luftigt i Lures sätt att spela och arrangera folkmusik och många av spåren har klar dansfaktor. En platta att tycka om, helt enkelt." Micke Forsberg, Lira
"Lure hette tidigare Valramn, men de är kvar i den akustiska musikens ofta milda och trädoftande djup. Här är eftertanke, ljusmöten av tidigare obekant och stimulerande sort; både melodier och rytmer utvidgande i det de är en oföruthörda (ett sånt ord!)." Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad
"Titeln låter som en barnsaga. Men det handlar om folkmusik, lite udda, rätt respektlöst på ett roligt sätt. Lure spelar på foten på gasen, det är mycket sväng. De plockar några låtar här och några låtar där och blandar friskt. Att det håller beror inte minst på att gruppen består av så skickliga musiker." Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad

	Katalognummer: DROCD034 Artist: Susanne Rosenberg Album: Krokar länkar och krus "Det är visserligen hårt arrangerad folkmusik som vetter åt kammarmusik. Men det får man tåla när det bakom varje låt och visa ligger en sådan aktsam och genommusikalisk editionsteknik av gamla källor: en psalm från 1600-talet, en melodi av Selma Andersson från Överkalix. Lyssna i allsin dar. Det är jättevackert." Mikael Strömberg, Aftonbladet
"Många folkliga koraler är sega överlevare som stått pall ända in i den senaste upplagan av svenska kyrkans psalmbok. Susanne Rosenbergs storhet är den nästan bluesglidande sången. Okonstlad och ärlig, tekniskt kontrollerad med ett innerligt engagemang utan att bli musealt eller dokumentärt sval i famntaget med de urgamla koralerna" Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Susanne Rosenberg är en av folksångens förnyare och vi känner henne från bland annat gruppen Rosenbergs sjua. Krokar... presenterar ett antal koraler i vackra arrangemang med cello." Winne Gravlund, Helsingborgs Dagblad
"Skivan rekommenderas verkligen, dels till alla landets kyrkomusiker; det här är den grund som den svenska psalmsången vilar, dels till alla andra som är intresserade av svensk folklig sång när den är som bäst. " Stephan Elg, Smålandsposten
"Att alla låtarna är andliga bildar en röd tråd genom skivan. Det är en helgjuten produktion och de stillsamma låtarna sprider lugn och kanske också lite hopp. Det behövs när det är mörkt och höst! Detta är en av de bästa folkmusikskivorna på länge." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Egentligen skulle jag bara kunna göra denna recension med några få ord och säga: full pott i betyg! ... Stor och mäktig musik som inrymmer allt från vemod till pur glädje." Micke Forsberg, Lira
"Folkmusiksångerskan Susanne Rosenberg framför, med hjälp av medmusiker, ett urval av svenska koraler. Koralerna har ett ursprung i 1695 års psalmbok och 1697 års koralbok, men har markant ändrat form med tiden och bildar en märklig blandning av kristna texter i folkmusiktappning. Här framförda på ett övertygande sätt." Andreas Jakobsson, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD035 Artist: Ian Carr & Niklas Roswall Album: Step on it! ""Step on it" betyder ungefär gasen i botten och det är precis vad denna engelska gitarrist och skånska världsmästare i nyckelharpa gör. Kunnigt, skickligt, vackert och svängigt -- så blev resultatet. Mötet mellan det engelska och det svenska är intressant. Ian Carrs gitarrspel får ibland Niklas Roswall att låta ungefär som engelska Dave Swarbrick, en annan världskänd, fiolspelare på det folkliga området. Och ibland dominerar svenska, för att inte säga skånska, folktoner. Men mest är det helt enkelt en rätt läcker blandning." Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad
"Strängarna på Carrs gitarr och Roswalls nyckelharpa förenas till ett enda instrument på inledande ?Gahn blenk!? utan att förlora individualitet och personlig klang. Brittisk och svensk sämja genomsyrar hela detta godhjärtade album med tät och optimistisk musik fylld av njutning och ljusa sinnelag" Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Den engelska gitarristen, Ian Carrr och Niklas Roswall, en skånsk världsmästare på nyckelharpa har på den här skivan ett fruktbart möte. Båda har sina rötter i folkmusiken, det hjälper naturligtvis till, men skillnaden mellan engelska och svenska rytmer är trots allt ganska stora. Det är i polskornas tretakt deras samspel blir som allra bäst. Men det svänger härligt om det mesta. Allt är kanske inte riktigt dansbart, men det är fin musik att lyssna på. " Stephan Elg, Smålandsposten
"Ian Carr är en gitarrist från England. Han är intresserad av svensk folkmusik och spelar bl a med i svensk-irländska gruppen Swåp!. Niklas Roswall är nyckelharpist som spelar med i gruppen Ranarim. På denna skiva möts de i ett rättframt och ärligt samspel. Låtarna är nyskrivna engelsk-svenska låtar eller traditionella svenska. Skivan öppnas med spåre ?Gahn Blenk!? som är en ösig låt. Ian Carr har skrivit denna låt och andra låtar som t ex ?New Hair?. Dessa låtar har en tydlig engelsk prägel som är skön att höra. ... Produktionen är nära med ett varmt ljud. Omslaget visar den glada duon cyklande på en svensk vedbacke. Deras attityd går igen i musiken. Det här en häftig skiva." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Kunde Elvis Costello/Anne Sofie von Otter och Fredrik Ljungberg/Arsenal knyta band över gamla Nordsjön, så visst kan ett par folkmusiker. Gitarristen Ian Carr har i den uppmärksammade brittisk-svenska kvartetten Swåp fått smak för att lira med blågulingar. Och duetterna med nyckel- och moraharpisten Niklas Roswall blev också ordentligt sväng- och energifyllda. Carr har skaffat sig ett gott grepp om polskan, som vållar icke-nordbor så mycket huvudkrafs. Här driver han på med ett ytterst aktivt och snärtigt spel och väver flyhänt samman ackord med entonsslingor. Roswall - medlem i den förnämliga Nyckelharporkestern - har förstås inga problem med att få liv i melodierna." Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"Ian Carr, känd från kvartetten Swåp, och Niklas Roswall, världsmästare i nyckelharpa 1996, möttes av en slump och spelade in en skiva tillsammans. Egna låtar blandas med traditionellt material ömsom i rasande tempo, ömsom långsamt. Kort sagt en skiva att göra vad som helst till" Andreas Jakobsson, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD036 Artist: Raun Album: Dance Jon "Egna låtar och traditionellt, ibland samtidigt. Titelspåret Dance Jon är häftigaste exemplet. Samplade och loopade traditionella mansröster från Bohuslän centrifugeras med de modernaste dansrytmer, toner och ljud. Först grävde sig Raun tillbaka till medeltiden. Nu är de fyra medeltidsmusikerna på väg med X 2000-tåget rätt och snabbt in i framtiden" Bengt Eriksson, Göteborgs-Posten
"Dance Jon tog jag inte till mig lika lätt som deras första platta, men den har växt för varje lyssning. "En sådan vacker flicka" med skönt galen sång av Harlad, Helenas fina röst i "Prövningen", Haralds komposition Bruse samt Magnus rappand i sin egen "Frej" med slagverk som gör att man tror att man befinner sig i en mekanisk verkstad, bidrar till att man bara älskar den här plattan" Micke Forsberg, Lira
"Egentligen är idén lysande: att försöka knyta ihop folkmusiken med storstadens musik, exempelvis rap. De flesta som i dag gillar och utövar folkmusik bor nog inte på landet utan i en stad eller samhälle" Winne Gravlund, Helsingborgs Dagblad
"Det är svårt att placera Raun i något speciellt musikaliskt fack: det är inte traditionell folkmusik, inte världsmusik inte pop eller rock, utan mer är det en kul blandning av alla de ingredienserna. Skall man sätta någon etikett på Rauns musik, vill jag föreslå "partymusik för storstadbor". Det är häftigt, suggestivt, det svänger bra och gruppen leker med klanger som varken är nya eller gamla - musik som passar bra för både de som vill lyssna och de som vill dansa. " Stephan Elg, Smålandsposten
"Raun spelar i förlängningen på Groupas studioelektroniska kryddor, som Hedningarnas urtidsråa grundmuller, som Garmarnas medeltidsballader i nutid. Titellåten svänger stabilt med en fräcka hip-hopig sampling av spelmannen Niklas Larsson. Ett tjusigt hoplimmat arv från förr, draget till sin moderna spets. Otåligt stökar Raun taktfast runt i musiken. Magnus Eks slagverk från skrotgården och Harald Petterssons fräna stråkharpa står för den viga oron och mullrande stadgan." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Raun spelar urban folkmusik med en suggestiv klangvärld och oemotståndligt driv. Och titellåten Dance Jon ligger helt rätt för klubbremixens breda golvplank" Mikael Strömerg, Aftonbladet
"Musiken påminner en del om Hedningarna och Garmarna. Musiken kategoriseras som ?nordic ethnic beat music? av gruppen själva. Omslaget känns något ansträngt. Raun vill verkligen vara häftiga. Därför känns det lite svårt att jag gillar musiken. Jag skulle hellre vilja såga den. Men Raun har något eget, dom provar nya grepp. Slagverket är väldigt bra. Och sången växlar mellan Helena Eks ljusa röst och mörka mansröster som i ?En sådan vacker flicka?. Vi får också höra en ?rap? i spåret Frej. Där använder man ordet ?sexmaskin? (!) . Det är första gången jag hör det i folkmusiksammanhang. En ganska häftig skiva." Erik Svansbo, Folkbladet Östgöten
"Raun är en intressant grupp som på CD:n "Dance Jon" ger exempel på en häftig blandning av bastryck, kroppsrytm och Korpen flyger-stämning. En blandning av nusik från då och nu. Och skränpipan sitter i ljudminnet som en tatuering!" Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad

	Katalognummer: DROCD037 Artist: Ulrika Bodén Album: Rätt nu är det på tiden "Utan särskilda åthävor har Ulrika Bodén och hennes musiker tagit de ångermanländska visorna in i samtiden." Po Tidholm, Dagens Nyheter
"ÄNTLIGEN ler folksångerskan Ulrika Bodén i musiken. För mig har hon utvecklats till en drottning i svensk folkmusik och lyfter med ett avslappnat stort artisteri sitt andra soloalbum till ovanliga höjder. Och det är på tiden att hon mjukar upp sitt allvar med en stolt säkerhet som tidigare bara har hörts från scenen. " Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Ulrika Bodén är nog just nu landets bästa folksångerska. Hon är chosefri och känns väldigt äkta. I somras svarade hon för en av de allra bästa solistkonserterna i kvarnen på Korröfestivalen och där var konkurrensen verkligen stenhård." Stephan Elg, Smålandsposten
"Härligt tidlöst och rättframt. Längre från "Fame Factory" eller den ironiska generationen kommer man inte utan katapult. Ulrika Bodén hör till våra mest uppmärksammade yngre folksångerskor, medlem bland annat i Ranarim. Här plockar hon några briljanter ur den ångermanländska sångkistan; dansvisor, räkneramsor för barn och skillingtryck, en kulad locklåt, en kärleksvisa och en helt oackompanjerad koral. Alltihop bärs fram med ren, klar och nästan flickaktigt oskuldsfull röst. En personlig stämma som går rakt in, alldeles särskilt i slutvaggvisan "Kråka satt i lunden"." Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"...ännu en fullträff där Ulrikas rena och klara stämma tillsammans med musikanterna Anders Norudde, Jens Engelbrecht och Mikael Augustsson på ett varsamt men drivet sätt gör dessa låtar och visor fullständig rättvisa." Micke Forsberg, Lira
"För den stora massan är nog inte den ångermanländska folksångerskan Ulrika Bodén så känd. Men, i folkmusikvärlden är hon ett stort namn och hon tillhör definitivt toppskiktet av unga folksångerskor i Sverige. Hennes förra platta, Vålje och vrake, med låtar och visor från Ångermanland, blev en stor succé. Ulrika själv hade tänkt att det bara skulle bli en platta med traditionella låtar och visor från hemtrakterna. Men ödet ville annorlunda. Många människor hörde av sig med tips om låtmaterial och Ulrika fortsatte även på egen hand att gräva fram nya visor. Dessa kan nu avnjutas på Rätt nu är det på tiden. Kvar från förra plattan finns musikkompisarna Anders Norudde (känd som multimusikant i Hedningarna) på fiol, säckpipa och moraharpa samt Jens Engelbrecht på bascister och gitarr. Nytillkommen är Mikael Augustsson på dragspel och bandoneon. Som vanligt så sjunger Ulrika dessa visor och koraler på ett mycket övertygande sätt och samspelet mellan henne och musikerna är underbart att lyssna till. Är ni bara det minsta intresserade av folksång och vill ta del av skön sång och härliga musikinsatser så är det här en platta att införskaffa." Micke Forsberg, Norrbottens-Kuriren
"Ulrika Bodén fortsätter att gräva efter guld, det vill säga rota i den ångermanländska vistraditionen. Nu kommer cd nummer två på samma tema. Ambitionen är att levandegöra de gamla visorna och det gör hon med den äran. Med god hjälp av musikerna Anders Norudde, Jens Engelbrecht och Mikael Augustsson. Både arrangemangen och sångsättet är klädsamt återhållna men inom de ramarna finns gott om fräscha musikaliska idéer. Gänget följer förvisso traditionen. Men inte utan att lämna egna avtryck." Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad

	Katalognummer: DROCD038 Artist: Johan Hedin Album: Innersta polskan "I Bazar Blå är Hedin mer korthuggen och lite jordigare. På detta fria soloprojekt spelar han sju långa polskefärgade sviter i en andlig terräng. Mer för tankens dans än för ivriga fötter, trots att det ibland svänger så hett att luften kokar av rytmens klanger från olika nyckelharpor. "Innersta polskan" är en triumf från en kung som spelar på strängar av guld och med känslor som tinar frusen ångest till varm livslust." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Tryggt och innerligt låter Johan Hedin det ta tid att visa oss nyckelharpans möjligheter - bara en låt är under tre minuter och den längsta pågår i 14 minuter. " Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad
"Johan Hedin är en av våra främsta nyckelharpister och en man med många järn i elden. Aktiv i en rad sammanhang och en kreatör både vad gäller nyckelharpan som instrument som vad man spelar på den. På denna sin andra soloplatta spelar Johan på fyra olika sorters harpa varav två helt nya harpor som han själv utvecklat. På samma sätt har han brutit upp polskan och låtit rytmer och melodier växa till sviter, ofta kontemplativa och meditativa. En inre dans, säger han själv. Blunda och följ med när Johan för." Peter Ahlbom, Spelmannen

	Katalognummer: DROCD039 Artist: Pettersson & Fredriksson Album: Virek "Det låter mycket på bara två instrument om den unga begåvade folkmusikduon Pettersson och Fredriksson, vars nya cd spänner från en närmast rockmusikalisk energi till ålderdomliga, sparsamt uttryckta ballader" Ulf Gustavsson - Upsala Nya Tidning
"Det har blivit en CD som svänger alldeles förträffligt. Vildsint intensiv folkmusik som kan få halvdöda att börja stampa med foten, ja till och med med båda fötterna. Ibland blir det mer av lågmäld konsertmusik, nästan försiktigt spelad. Men hela tiden finns det en speciell ljudbild. Köp den här skivan om du vill höra mästerligt spel." Lennart Götesson, Dala-Demokraten
"Dubbellåten Haiku/Stället" är duons egen skönhetsjuvel. Daniel P och Daniel F spelar krispigt och fräscht med rötter i den västerbottniska traditionen. Vare sig de formar om traditionella låtar eller väver egna med ett vitalt mönster av goda melodier, som i "Juli" om en lång romantisk sommar." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Som en känd företagsslogan går: "Vi är vad vi heter." Fast här är musiken förstås klart sexigare än det handfasta (anti?)namnet. De två unga Skellefteårotade spelmännen Daniel Pettersson - en gång korad till nyckelharpsvärldsmästare vid stämman i Österbybruk - och Daniel Fredriksson, mandola, har ett samspel av tvillingklass. Oftast fixar Daniel P melodin, medan Daniel F fogar runt den med stämmor, ackord och motfigurer, och musiken blir både rik, tät och luftig. Och lika levande och spontan i känslan som den är noggrant planerad. " Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"Det är lika bra att skriva det på en gång, det här är en kanonplatta från två herrar på uppåtgående... ...Genomgående starka låtar gör Virek till en av de klart intressantaste svenska folkmusikplattorna hittills i år." Micke Forsberg, Lira

	Katalognummer: DROCD040 Artist: Kraja Album: Vackert Väder "Från Umeå kom de fyra tjejerna i vokalgruppen Kraja, som tillsammans tagit fram en spännande repertoar av gamla visor och egenskrivet material. Det mest beundransvärda var de komplicerade arrangemangen och röstresurserna. Stämmorna växlade lekande lätt mellan ljust och dovt, skört och kraftfullt, samtidigt som varje tonnyans hamnade precis rätt. Harmonierna trollband publiken fullständigt." Henrik Perälä, Länstidningen Östersund
"Albumet tecknar ett ömsint porträtt med en slående fingertoppskänsla för form och dynamik. Samtliga visor är valda med stor noggrannhet där de fyra expressiva rösterna låter måla upp en betagande atmosfär. Kraja betyder "platsen dit man längtar" på samiska, en beskrivning som sångerna väl lever upp till. Med sina avskalade och hudnära arrangemang vidrör kvartetten ett stort känsloregister." Frida Rosenström, Lira
"Det har detornerat en liten bomb i Norrland. De fyra unga kvinnorna i gruppen Kraja har med Vackert Väder gjort ett härligt album späckat med visor av vitt skilda slag. Här kan vi lyssna på stämningsfull psalmsång (i denna ljuva sommartid), fräcka snapsvisor (Fyllevisan) och stillsamma kärleksförklaringar (Uti mitt hjärta). Musiken utgörs enbart av de fyra rösterna, smakfullt arrangerade till en behaglig harmoni. Tjejerna har med sina röstresurser skapat ett instrument som heter duga. Det bjuds på styrka och dunmjukhet i en självklar och explosiv kombination. Kraja är samiska och betyder "platsen dit man längtar". Ordet kan i framtiden tänkas få ytterligare en betydelse. Kraja - "musik att längta efter". För tycker man om folklore och skönsång är den här skivan ett självklart köp. Och även för den mer skeptiske är detta musik att förföras av." Anna Jarlén, KIM
"Fyra flickor från Umeå, 19-21 år unga - i fyrstämmig sång som är så vacker att den gör ont... ...Arrangemangen har de skrivit själva och stämsången sitter klockrent." Nils Ågren, Tidningen 7
"Låtarna arrangerar de själv för fyra stämmor och resultatet blir överjordiskt vackert. Det är så välstämt, tätt och personligt att man helt kapitulerar för dem." Stephan Elg, Smålandsposten
"Fyra unga kvinnor träffades en gång i Umeå musikklasser och skapade gruppen Kraja. De sjunger a capella i fyrstämmiga arrangemang som vävs samman till skira och himmelskt vackra ljudmattor, ett slags folkmusikens Real Group. De flesta låtar är hämtade ur Västerbottens lokala musiktradition och sjungs med hemtam säkerhet." Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad
""Kraja är nordiskt ljud i koncentrerad form... Kraja står rakt upp och ner, a cappella och levererar fyrstämmig sång med en formsäkerhet som övergår allt förnuft. Fyra klara, porlande röster utan minsta friktion... Ibland tänker jag på gregorianska hymner med samma självklarhet som en rad ur Skriften, ibland drar det åt den lite mystiska Runökoralen, och ibland liknar det genomskinlig musik à la Arvo Pärt. Eller är det helt enkelt landskapet som sjunger?"" Mikael Strömberg, Aftonbladet
"Fyra röster, stor inlevelse och mycket känsl, det är Kraja som gör skivdebut med CD;n Vackert väder. Det är en debut som duger. Vacker vokal musik som varieras så att det inte blir enahanda. Kraja kommer att höjas till skyarna, men så högt vill jag inte skicka gruppen. Inte än. Köp den här skivan om du gillar vokalkvartett. " Lennart Götesson, Dala-Demokraten
"De flesta sångerna är dock vackra och avslappnade i sköna arrangemang. Anmärkningsvärt bra eftersom artisterna är så unga. Egensinnigt, chosefritt och kul blir det samlade omdömet." Erik Svansbo, Norrköpings Tidningar
"Fyra unga kvinnor runt de tjugo sjunger folksånger så att man smälter. Kraja från Umeå tar traditionella visor, psalmvarianter, norska melodier och fina egna låtar, arrangerar dem för sina fyra stämmor och sjunger dem glasklart och utsökt vackert. Gruppen med det samiska namnet ("platsen dit man längtar") har kopplat ihop allsköns texter och melodier mycket kreativt. Sången är oftast ganska mild i tonen, men det hindrar inte Kraja från att lägga mycket uttryck i sångerna. Och så svänger det gott. Att dansa till den här instrumentlösa musiken kan inte vara svårare än att borsta tänderna. Hela greppet imponerar - Krajas friska sätt att återvinna och uppdatera historien, att göra något som idag hunnit bli annorlunda och ovanligt och göra det med så hög klass. " Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
"Kvartetten Kraja består av fyra röster; Frida Johansson, Lisa Lestander, Eva Lestander och Linne Nilsson har Umeå musikklasser som gemensam nämnare och sjunger så vackert tillsammans så att man håller andan när man lyssnar på albumet Vackert Väder." Björn Stefansson, Värmlands Folkblad
"Fyra lysande musiktalanger i ljuvlig fyrklang. Så kan man sammantfatta Kraja, en viskvartett bredare än de flesta och kanske en av landets talangfullaste. Nya plattan Vackert Väder är en lisa för visälskaren och sprider faktiskt sommar i sinnet trots daglig påminnelse om höst... ...Skämt, allvar, kärlek och sakralt. Allt acapella. Mums för en finsmakare" Per-Roger Carlsson, Sundsvalls Tidning
"Den Umeåbaserade folkliga vokalgruppen Krajas debut-CD bjuder, förutom ett vackert omslag, på den intressantaste vokala folkmusikupplevelsen på länge. Gruppen består av systrarna Eva och Lisa Lestander och deras vänner Frida Johansson och Linnea Nilsson, fyra damer på runt de 20, som var för sig har en gedigen bakgrund på olika instrument, men som i Kraja satsar på enbart sång. Och vilken lyckad satsning sedan." Micke Forsberg, Norrbottens-Kuriren
"Kraja bjuder på ett charmigt, glittrande och oemotståndligt musikflöde. Lyssna på den ordlösa svängfesten "Elins trall" så är du fast." Lasse Åbom, Östgöracorrespondenten
"Redan efter att ha lyssnat första varvet på 'Vackert Väder' har denna utsökta skiva gjort ett varaktigt intryck. Den liksom sätter sig tillrätta i sinnet och lyckas med konststycket att både varva ner mig och liva upp mig. Det kan låta egendomligt, men jag kan inte beskriva det på annat sätt. De fyra tjejerna använder sig av sina röstresurser på ett imponerande och oemotståndligt sätt, i melodier som är en genomtänkt blandning av arrangemang och egna kompositioner. " Sofia Flank, Västerbottens Folkblad
"Och nu kommer Kraja, en kvartett bestående av fyra blott 20-åriga töser från Umeå som sjunger a capella med stor övertygelse på debut-cd:n Vackert väder. Frida Johansson, Lisa Lestander, Eva Lestander och Linnea Nilsson har träffats inom Umeå musikklasser. Gruppnamnet Kraja lär betyda "platsen dit man längtar" på samiska och nog finns det mycket hängivenhet och naturkänsla i kvartettens framföranden, men också en befriande humor i tolkningar av gamla folkliga burleskerier och kärleksbestyr. De tätt liggande stämmorna är ljusa och lätta, någon gång lite oslipade, men känsligheten och den dynamiska rytmiken gör intryck på lyssnaren. Man trollbinds av de folkliga koralerna och den vackra varianten av I denna ljuva sommartid, liksom av Krajas egna sånger, som till exempel Eva Lestanders skira Midsommarvals. Den här kvartetten kan gå långt." Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"Under namnet Kraja sjunger fyra yngre kvinnor a capella i himmelskt vackra stämmor, fast deras ljusa röster kan också bli lite mer jordnära och grövre. De skämtar och skrattar, sjunger visor om dans, kärlek och älskog. En annorlunda tolkning av sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer, och i Nu haver denna dag smyger mörkret in." Bengt Eriksson, Svenska Dagbladet
"Kraja är samiska och betyder: "platsen dit man längtar". Det är också namnet på fyra unga sångerskor från Umeå som med Vackert väder bjuder på ett övertygande och varierat debutalbum. Allt från fräcka skämtvisor till psalmer, mestadels hämtade från den västerbottniska folktraditionen, får plats på skivans nitton spår. Det är variationen och de imponerande arrangemangen som tillsammans gör att enformigheten, som alltid hotar musik som endast består av sång, undviks. Och de riktigt vackra rösterna förstås." Adreas Jakobsson, Gefle Dagblad
"Kraja är namnet på en kvartett bestående av fyra unga sångerskor som träffades i Umeå musikklasser och sedan några år bildar denna vokalgrupp. Systrarna Lisa och Eva Lestander utgör tillsammans med Frida Johansson och Linnea Nilsson gruppen som nu debuterar med sitt album Vackert väder. Här presenterar de med sina röster och stämmor psalmer, supvisor och traditionella låtar från såväl sitt hemlandskap Västerbotten som andra delar av Sverige och Skandinavien jämte en del egen komponerat material. Fyra unga röster som med stor stilkänsla och innerlighet bjuder på ett brett varierat material på ett imponerande vis." visstaden.com
"Kraja är samiska och betyder ?platsen dit man längtar? och här finns det karja och sträva liksom de fräcka och glada visorna ? allt framfört med samma precision, tydlighet och drive. Man blir glad över resultatet. Frida Johansson, Lisa och Eva Lestander och Linnea Nilsson har mycket mer att ge." Per Kahnberg, Nerikes Allehanda

	Katalognummer: DROCD041 Artist: Sofia Sandén Album: Courage "Nu sjunger hon i stället rent och kraftfullt, kanske mindre dialektalt men desto mer personligt. "Courage" är en samling folkvisor vars merpart hämtats från Sofia Sandéns hemtrakter runt Siljan. De har alla den där bitterljuva dubbelheten som är så typisk i genren. Arrangemangen är å andra sidan rätt typiska för vår tid; mustiga mandola och percussiv gitarr, fiol, cello och tramporgel. Bitvis är det här riktigt bra, glittrande och rörande." Po Tidholm, DN
"*** Courage innehåller folksånger från trakterna kring Siljan. Låtarna är arrade på ett annorlunda sätt. Det ger mig associationer till 70-talets Folk & Rackare. Instrument är huvudsakligen fiol, mandola och sång. Fiolen spelar i låtarna slingor till sången på ett sätt som känns igen från amerikansk folkmusik. Sångerna är genuint svenska. Det ger en blandning som känns ny och spännande. Courage är en vacker skiva med vackra sånger och ett nytt anslag. Folkmusiken behöver artister som tänker nytt. Som Sofia Sandén." Erik Svansbo, Norrköpings Tidningar**
"Snygga arrangeman, skickliga och lyhörda musikanter som bland annat Dan Sjöberg på fiol och Jens Engelbrecht på gitarr och bascister samt Sofias välklingande röst och gedigna fiolspel gör Courage till en sann njutning för öronen. Här finns många fina låtar, men höjdarna är nog de som ryms under titeln Sommartid, Vinteren, Flickornas vän och En visa vill jag sjunga. En platta som växer för varje lyssning." Micke Forsberg, Lira
"Första soloskivan från Sofia Sandén från Leksand. Och det är från siljanstrakten hon främst hämtat sånger och inspiration till skivan. Sofia har plockat det som passat ur sin repertoar som hon framför på ett varsamt och personligt sätt. God hjälp har hon av Jens Engelbrecht gitarrer, mandola m m Dan Sjöberg fioler och gästerna Pelle Lindström munspel, Johanna Dahl cello och Harald Pettersson vevlira. Sofia Sandén lyckas få in musiken i 2000-talet, utan att tappa ursprunget. Arrangemangen känns moderna och ändå så traditionella och det blir en helhet som känns bra. Köp den här skivan om du vill höra en frisk röst i folkmusikens tjänst!" Lennart Götesson, Dala Demokraten
"Det här är en skiva jag aldrig skulle ha lyssnat på om jag inte fått den som recensionsexemplar. Och det hade varit tråkigt. Sofia Sandén är tydligen megakändis i folkmusikkretsar. Hon har på Courage samlat ihop sina favoritlåtar från trakten av Siljan för att sedan spela in dem med ett gäng rasande skickliga musikerkompisar. Resultatet är inget för topplistorna, men perfekt för den som längtar efter själfull sång, äktsvenskt vemod och ett sjuhelsikes fiolgung att ackompanjera rösten med. När den stundtals så tråktraditionella folkmusiken kan frambringa ett så relevant album är det bara att niga och ta emot." Linda Fischer, Blekinge Läns Tidning
"Leksandsbördiga sångerskan och fiolspelaren Sofia Sandén bjuder på visor mestadels från Siljansbygden på sin solodebut Courage. Tidigare har hon kunnat höras bland annat i Rosenbergs Sjua, och i år medverkade hon i SVT:s midsommarfirande. Hennes röst är stark och bärig och ornamenteringen distinkt i dessa lyriska folkvisor om kärlekslängtan och saknad. Det är mycket 'vännen min', men Sofia Sandén undviker det pastischartade genom att tolka sångerna på fullaste allvar, ömsint och lyhört." Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"Man behöver inte lyssna mycket på Sofia Sandéns album Courage innan det står klart att det var dags nu. Efter att ha medverkat i flera olika konstellationer, bland annat Rosenbergs sjua, Ranarim och på Hoven Drovens, More happy moments- album, känns det som att det bara varit en tidsfråga innan Sandéns soloskiva skulle komma. Här är den. Musiken består främst av traditionella sånger från Siljanstrakten och framförs i snygga och tidvis nyskapande arrangemang. Över detta framträder en mogen folkmusiksångerska, som varit redo länge nu." Andreas Jakobsson, Gefle Dagblad
"Sofias vackra röst spinner en väv mellan medeltid och 2000-tal. Jag slås av hur smärtan och sorgen ständigt är närvarande, även mitt i glädjen, i de gamla vistexterna. Det existentiella vemodet stämmer till eftertanke i vårt digitala tidevarv. Sofia har fångat det väl." Magnus Börjesson, Nerikes Allehanda
"På soloalbumet Courage tar hon sig an gamla sånger från trakternakring Siljan. Att hon har en mycket bra sångröst känns nästan onödigt attpåpeka, dessutom får hon fint understöd av ett antal bra musiker, därmunspelaren Pelle Lindström diskret pekar på att det finns ett sambandmellan blues och folkmusik." Björn Stefansson, Värmlands Folkblad

	Katalognummer: DROCD042 Artist: Ranarim Album: Morgonstjärna "Om sextetten Ranarims skiva Morgonstjärna (bandets tredje) släppts, säg 1995 hade de utan vidare konkurrerat om publiken på Nordens stora rockfestivaler med Hedningar och Garmar. Det handlar om ett allt betvingande musikaliskt sväng, med ett par av landets styvaste instrumentalister i stallet. I den yviga hybriden ryms balladton, spelmansgung, drivande nyfolk och ett stänk popkänsla. Visst kan bandets förkärlek för arkaiska texter kännas en smula förutsägbar, men det är det är en mindre invändning. Ulrika Bodén och Sofia Sandén - två fantastiska röster - frontar en tätsvetsad musikmaskin som förtjänar ett larmande publikhav också 2006." Jonas Bergroth, Svenska Dagbladet
"Årets snyggaste, fräschaste och piggaste folkmusikskiva är tveklöst sextetten Ranarims tredje fullängdare. Brinna inga hjärtan är den mycket variationsrika skivans mest poppiga spår, men ändå typiskt med det lätta, ljusa soundet och ett härligt drivet spel. Nu väntar en hel rad av spelningar utomlands och det är väl ingen högoddsare att Ranarim utvecklas till svensk folkmusiks främsta ansikte utåt." Patrik Lindgren, Lira
"Tack, Ranarim, för att ni än en gång plockar fram traditionella låtar och sjunger och spelar dem på ett sätt som är samtida. Tack också för de nya låtar ni drar till med. "Morgonstjärna" är gruppens tredje album och i mina öron går gruppen från klarhet till klarhet. Här finns sångglädje och rytmväxlingar, lyhört musicerande och retfullt blinkande till Folk & Rackare från förra generationen och med femton låtar och ett påkostat texthäfte är "Morgonstjärna" en riktigt generös företeelse." Bengt Söderhäll, Gefle Dagblad
"Gruppen Ranarim följer dagens trender inom svensk folkmusik, och de går hem. Med välarrangerade låtar, fiol, nyckelharpa och sång uppbackade av ståbas och slagverk blir musiken både mustig och svängig. Nu får de åka på världsturné. Det är dem väl unt." Po Tidholm, DN
"Någon har kallat Ranarim för ett nytt Folk Och Rackare (en framgångsrik grupp som spelade folktoner på nytt vis under 1970- och 1980-talet). Jag tycker den jämförelsen är rent nys. Visst var Folk Och Rackare bra men Ranarim är så ofantligt mycket mer omvälvande, nyskapande och ofantligt mycket bättre. Morgonstjärna är en väldigt stark platta. Nyskriven svensk folkmusik byggd på tradition, skapad i nutid, med självklar väg in i framtid. Förtjänar att uppmärksammas i stor skala. " Tommy Granlund, Östra Småland
"Ranarims styrka är Ulrika Bodén och Sofia Sandén. De är musiker och bandets sångerskor och sjunger gärna duett med ?folkmusikröster? och det blir fylligt med sång i två stämmor. Ranarim blandar gammalt och nyskrivet, men allt framförs i en enhetlig stil. Det gamla i stilen är dock inget som hindrar att det blir både friskt och fräscht. Ranarim är underhållande och sköna att lyssna på och bandet får melodierna att svänga och leva." Lennart Götesson, Dala-Demokraten
"Ranarim har jämförts både med medeltidsinfluerade Folk & Rackare på 70-talet och engelska folkmusikgrupper. Det täta samspelet mellan Niklas Roswalls nyckelharpa, Jens Engelbrechts gitarrer, Anders Johnssons kontrabas och Olle Linders slagverk kan också få Ranarim att bli ett akustiskt folkrockband. Lika samsjungna med både varann och musikerna är Ulrika Bodén och Sofia Sandén, två av Sveriges främsta folksångerskor. Ett omväxlande ? ja, spretigt ? album. Ändå framförs musiken och sången så personligt att det hörs att just Ranarim spelar och sjunger. Texter och melodier från Sverige, Island och England pusslas ihop. Det finns en medeltida klang i grunden. Men när Ranarim spelar en låt av Roswall, »Hem igen«, låter det folkpop och »Vinden vänder« med musik av Linder blir akustisk folkfunk. " Bengt Eriksson, rootsy.nu
"Tidskriften Folk Roots beskriver världsmusik som ?Local music from out there?. Musik definieras lokalt av den som hör den och betyder något helt annat i Libanon än i Sverige. Ranarim göder musiken med ett ålderdomligt nordiskt ljus och glitterstjärnorna Ulrika Bodéns och Sofia Sandéns magiskt sammansmälta röster. Här svänger även svårmodet med en kraft som imponerar och med kärvt saltade instrument. De har kontroll över arv och nutid. En musikskatt med mer lyster än blå diamanter." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"Ranarim fixar det mesta. Medeltida ballader får liv, liksom "Maj vare välkommen", en variant på en nött modell. De två skickliga och samtrimmade sångerskorna Ulrika Bodén och Sofia Sandén kan också mässa lika hetsande som kollegorna i Hedningarna. Och bandet ser till att variera spelet inom varje låt. Den här kompletta folkgruppen skriver nya melodier till äldre texter, och tvärtom, och presterar också heltigenom nya låtar. Plattans brokiga låtsamling hålls ändå ihop på ett stiligt sätt. Bara ett spår bryter stilen och känns mindre kul; den helt egna "Vinden vänder om" med sin popschlager-betonade refräng. Desto roligare är den lyriska "Kärleken slutar så sena", snabbstompiga "Brinna inga hjärtan" och den gungande, små-irländska "Hem igen", allihop med melodier av bandmedlemmar." Alexander Agrell, Sydsvenskan
"Sångtraditionen är stark i svensk folkmusik. Folk och rackare var stilbildande på 70-talet, Hedningarna utvecklade genren på 90-talet och nu på 2000-talet är Ranarim, aktuell med tredje cd:n ?Morgonstjärna?, en av de mest intressanta." "Gediget hantverk med stor känsla. " Magnus Börjesson, Nerikes Allehanda

	Katalognummer: DROCD043 Artist: Sågskära Album: Orm "Sjätte albumet för Sågskära, med hemvist i Värend. Det är folkmusik enligt sydsvensk tradition och framförd på gamla instrument som vevlira, folklig harpa, näverskalmeja, oktavfiol och cittra och en del mer vanliga instrument. På det läggs bra sång. Det svänger otroligt medryckande och det hörs att gruppen har roligt. Det är inget som plågas fram. Musiken varieras, medeltida ballader, polskor och engelskor,(som låter engelskt). Härliga skänkåtar, visor och en del annat. Det är gammal musik som lever fullt ut när sätter i gång. Det är spelglädje och engagemang. Sågskära kan sin musik och vill föra ut den. Alltså blir det otroligt bra folkmusik." Lennart Götesson, Dala-Demokraten
"Genom att hela tiden ta sig an det traditionella materialet från nya utgångspunkter skapar Smålandsgruppen Sågskära rik variation. På "Orm", som är deras sjätte album, växlar det mellan mörkt klingande medeltidsballader, sprittande polskor och drömlikt vindlande engelskor. Stundtals låter det som en resa långt tillbaka i tiden, i andra partier är det uppfriskande modernt. Grunden som håller samman allt är en blandning av mörka och ljusa klanger som för tankarna till de småländska skogarna och ett medeltida hov på samma gång. Men några tvek samheter hörs aldrig och därför blir oviljan att bestämma sig också Sångkäras främsta styrka." Andreas Jakobsson, Gefle Dagblad
"Sågskära är den musikgrupp som aldrig hade kunnat finnas på medeltiden men som man ändå önskar hade funnits. Instrumenten kommer från både äldre och nyare tiders (folk)musik: vevlira, harpa, krumhorn, tvåfällstrumma, fiol, mandolin, gitarr... Låtvalet är en resa mellan olika tider och delar av Småland och övriga Sverige, land och stad. Öronen vänds också mot de brittiska öarna, Tyskland, Danmark och Baltikum. De flesta melodierna och sångerna är väl från 17- och 1800-talen, somliga har äldre rötter medan andra levt kvar längre. I detta musikaliska flöde skapar Sågskära sin egen form av medeltidsmusik och äldre folkmusik. På nya albumet finns bl a legendvisan om S:t Göran och draken, här förlagd till Stockholm och fint, litet dramatiskt sjungen av Ulrika Gunnarsson. Under titeln »Svenonis« spelas ett par låtar där Mattias Silvius Svenonis i Kalmar på 1700-talet kombinerade polska och menuett. " Bengt Eriksson, rootsy.nu
"Från Småland kommer den svenska folkmusikgruppen Sågskära som nu i höst är aktuell med sitt sjätte album i ordningen som fått titeln Orm [Drone/CDA]. Denna sextett mottog för tre år sedan Europeiska Folkkonstpriset för sina insatser inom och utveckling av svensk folkmusik på ett intressant vis. Den sydsvenska låtskatten är stor och Sågskära letar sig här vidare efter passande material, med sin breda sättning bjuder de på musik från medeltiden och framåt på ett både traditionellt och nyskapande sätt. Sångerskorna Ulrika Gunnarsson och Marie Länne Persson skapar tillsammans med Magnus Gustafsson, Toste Länne, Anders Svensson och Magnus Lundmark varierad och vacker folkmusik med både anor och framåtblickande. " Musikindustrin
"Med kärlek och stor skicklighet presenteras småländsk folkmusik och medeltida visor, arrangemangen väver en kraftfull helhet samtidigt som det enskilda får plats. Extra plus till det tjocka häftet som pedagogiskt och intressant berättar om de olika låtarna. " Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad
"Gruppmedlemmarna är helt fenomenala på sina instrument - fioler, oktavfiol (med dubbla strängar), vevlira, harpa, diverse blås och slagverk. Ulrika Gunnarsson sjunger med drillande sopran och Marie Länne Person lite strävare och i lägre register. De låter bra var för sig och härligt kraftfullt tillsammans. Albumet avslutas med skänklåtar, den ena från Södra Unnaryd i Hylte. Skänk Sågskära ditt öra om du gillar folkmusik!" Barbro Frost, Hallandsposten
"Musikveteranvetaren Jan Ling beskrev svensk folkmusik som ?? landsbygdens gehörsmässigt traderade musik?. Den rör sig framåt utan att släppa sina rötter när Sågskära går 500 år tillbaka i tiden för att nå ner till musikens rotspetsar. Smålänningarna är en av landets mest eleganta grupper. Med ett medeltida anslag i instrumentval och attityd låter de brett och stort som en kärv liten symfonietta. Mäktiga musiker med ett svindlande perspektiv och en imponerande professionalitet." Lasse Åbom, Östgötacorrespondenten
"En annan skiva som växt i mina öron för varje lyssning är svenska folkmusikgruppen Sågskäras senaste cd Orm, med utflykter till keltisk folkton, äldre tiders folkballad och dans från renässansen. Sågskära har en förunderligt vacker, bordunrik klangbild och fint ornamenterade sångstämmor. En höjdare i den digra svenska folkmusikutgivningen" Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"Småländska Sågskära har länge arbetat med musikalisk arkeologi med stor finess. På gruppens sjätte platta fortsätter de sin gärning, att ge liv åt sydsvenska låtar, med tonvikt på ballader och sånglekar, som de hämtat ur gamla uppteckningar." Magnus Börjesson, Nerikes Allehanda

	Katalognummer: DROCD044 Artist: Olov Johansson Album: I lust och glöd "I lust och glöd är ett ovanligt lyckat och varierat album." Po Tidholm, DN
"Visserligen får Olov hjälp av några gästande musiker, men scenen är helt klart hans. Det är en mästare vi lyssnar på och det är bara att luta sig tillbaka och njuta av hans otroligt känsliga och varierande spel." Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad
"Varför Olov Johansson brukar ligga bra på tungan när vi snackar om svenska nyckelharpister visar han med denna skiva synnerligen tydligt." Timo Kangas, Lira
"Som få har han förmågan att låta melodierna blomma ut, i alla deras stämningsskiftningar. Det kan gälla frodigt robusta saker som till exempel Polkett efter Bohlin med sitt snabbskrinnande virtuoseri, eller Tryslingreinlenderen med rejält gubbhäng i rytmen. Men han tar också vara på de mer introspektiva, lyriska sidorna av Upplandsmusiken, och i synnerhet låtarna med kontrabasharpa får något arkaiskt vildvuxet över sig. " Ulf Gustavsson, Uppsala Nya Tidning
"Här är det nästan för bra. Nyckelharpa är Olov Johanssons instrument och han räknas som Sveriges främste på instrumentet." Lennart Götesson, Dala-Demokraten
"Inspelningen är gjord i hemmiljö och resultatet är både intimt och genuint. Nytt blandas med traditionellt. Det lyriska blandas med det svängiga, det stämningsfulla med det kraftfulla. Johanssons inlevelsefulla och flödande virtuositet visar sig tydligt på detta omväxlande album." Ola Wihlke, Nya Wermlands-Tidningen
"Detta är en välproducerad skiva och en spännande introduktion till spelmannen Olov Johansson." Erik Svansbo, Norrköpings Tidningar
"Man måste inte vara nyckelharpsfreak för att älska ?I lust och glöd?. Den har grymt sväng för alla." Magnus Börjesson, Nerikes Allehanda
"Svängigt och glatt överlag" Peter Ahlbom, Spelmannen

	Katalognummer: DROCD045 Artist: Kraja Album: Under himmelens fäste "Sveriges kanske fräschaste vokalgrupp består av fyra unga kvinnor och kommer från Umeå. Deras nya andra skiva är en salig blandning av nytolkade folkvisor, bibliska verser och ekivoka fyllesånger. Här gör de klassikern uti vår hage, som vi får veta kanske inte är riktigt så oskyldig som det kan te sig." Patrik Lindgren, Lira
" De fyra medlemmarna i Kraja övertygar än en gång. Första cd:n "Vackert väder" som kom 2005 rosades av kritikerna och det är bara att ställa in sig i ledet. Uppföljaren "Under himmelens fäste" är minst lika bra. Här bjuds på en rad pärlor ur vår folkliga vistradition, många välkända men också en och annan överraskning, bland annat ett knippe supvisor." Magnus Börjesson, Nerikes Allehanda
"Lagom till midsommarens längtan efter nostalgi släpper fyra tjejer med vackra röster en platta folkliga sånger i folkmusikstil. Som allra skönast är det i de mer okända låtarna, där tjejernas arrangemang blir personligt. Det är a cappella, det är fyrstämmigt, det är svensk folkmusik när den är som skörast. Eva Lestander, Linnea Nilsson, Frida Johansson och Lisa Lestander har, trots att några av låtarna är klassiska nybörjarfavoriter i folkmusikens land, gjort en ovanligt fräsch platta." Åsa Carlsson, Kristianstadsbladet
"Samsången är perfekt och repertoaren väl vald ur den stora svenska visskatten. Fyra stämmor är inte vardagsmat för en sånggrupp men Krajas röster är vältrimmade och perfekt stämda." Per-Roger Carlsson, Sundsvalls Tidning
"Kraja är väl samsjungna Det klingar väl och de har en bra dynamik i sin sång. De väljer sånger och låtar med olika ursprung och karaktärer. Melodivalen skapar en variation som jag uppskattar som lyssnare. Kraja visar med denna skiva att de besitter en egen stil och karaktär. Musiken framförs behagligt och mycket elegant. Det är kort och gott en mycket bra skiva från en av våra yngre sånggrupper." Bengt Wittgren, Hembygden
"Det har hänt en hel del sedan förra plattan som kom 2006; större variaton med allt från fyllevisor till koraler och gamla välkända folkvisor, och den perfekta intonationen är ännu mer förbluffande." "Arrangemangen har klivit upp flera svårighetsgrader med tidvis rätt kärva klanger, och deras sång i dissonanta ackord är nästan kusligt bra." Jan Westerlund, Västerbottens-Kuriren
"Kraja sjunger änglavackert, får stämmorna att ringla om och kring varandra, ljust, ömt och fint. Också de kan vara rytmiska, som i Bonden och kråkan eller Fyllevisorna, men oftare betonas skönheten i melodierna, till exempel hos psalmen Du signade dag." Bengt Eriksson, Svenska Dagbladet
"Unga kvinnliga sångkvartetten Kraja från Umeå är tillbaka med en ny CD svenska folkvisepärlor,kända och mindre kända. Gruppens kvarttonsrika, starkt rytmiska och suggestivt arkaiska arrangemang för fyra stämmor gjuter nytt liv I folkkära melodier som Ut i vår hage, Allt under himmelens fäste, Den signade dag och Jag vet en dejlig rosa. Allvar och vokal intimitet blandas med uppsluppen humor i kvartettens repertoarval, det sistnämnda t ex i några fyllevisor av äldre datum. Till och med en sliten allsångsdänga som En sjöman älskar havets våg får nytt liv i Krajas intrikata arrangemang. Som naturens egen sång i vinden, skört och kraftfullt på samma gång." Ulf Gustavsson, Upsala Nya Tidning
"Den inledande inte helt okända Si god afton och God kväll är oerhört vacker liksom det efterföljande titelspåret. Här finns också kända valsmelodier som till exempel En sjöman älskar havets våg och Kom lilla flicka vilka bägge känns fräscha i Krajas versioner. Men, de sånger som verkligen framkallar ståpäls är Min vän, som är en text ur Höga visan och som tonsatts av Eva Lestander, de två fina varianterna av Jag vet en dejlig rosa samt Du som fromma hjärtan vårdar. Låt er beröras och omfamnas av Krajas stämmor, luta er tillbaka och bara njut!" Micke Forsberg, Norrbottens-Kuriren
"'Folklig sång i fyra stämmor' står det på omslaget och bättre kan det inte sägas. Frida Johansson, Eva och Lisa Lestander och Linnea Nilsson sjunger så vackert att hälften vore nog. Tre år efter debuten Vackert Väder, kommer uppföljaren och nu är överraskningsmomentet borta ? vi känner ju till deras oemotståndliga acappella-sång" Björn Stefansson, Värmlands Folkblad
"Kraja har plockat fram ett knippa folkvisor från många delar av Sverige. De sjunger dem med fyra klara röster som porlar fram i svindlande vackra stämmor. Så känsligt, så stilsäkert, så övertygande och så utomjordiskt övertygande skickligt. Så glittrande skimrande oemotståndlig stämsång som växlar enkelt och naturligt mellan olika stämningslägen och bygger både elegans och dynamik. Jag visste sedan tidigare att Kraja är väldigt väldigt bra. Men trots det är det en oerhörd lycka att höra Under Himmelens Fäste. Krajas nya album däckar mig fullständigt" Tommy Granlund, Östran
"Tät fyrstämmig sång som klingar ljuvt och sprött är numera Krajas kännetecken. På Under Himmelens Fäste fortsätter de på samma linje och tolkar klassiska svenska folkvisor a cappella. Med sånger som Uti vår hage, En gång i min ungdom och Den signande dag visar Kraja att de kan ta de mest välkända visorna och göra dem till sina egna. Stämmorna lindar sig smeksamt kring varandra och rösterna bildar en vacker, sommardoftande väv där helheten är viktigare än delarna." Lovisa Eriksson, Nya Wermlands-Tidningen
"..de hade lyft en säsongsavslutning av ?The OC? lika bra som Imogen Heap. Förutom de fyra unga begåvningarna ger en skicklig producering god anledning till att fira midsommar med Kraja." Anna Östman, Västerbottens Folkblad
"Fyra tjejer - fyra stämmor - från Umeå, det blir Kraja, somnu kommer med sin andra CD sedan gruppen bildades 2002. Tjejer som sjunger i grupp är nu inget ovanligt och för det mesta är det just inte bättre än att bara den närmaste släkten tycker att det är bra. Kraja håller dock till i en helt annan dimension, åtskilliga våningar över de flesta tjejgrupperingarna. Det är a capella, men här hörs väldigt många instrument. Och ändå sjunger Kraja text för det mesta och försöker sig inte på att imitera en massa instrument. Det blir vackert och skirt men också väldigt fräscht. Det är också väldigt svenskt, så svenskt att man ser dimma över myrarna, lommen i sjön, mild bris i sommarbjörkar och mycket mer. Det är folkvisor som känns nya fast de är gamla och sjungna och inspelade otaliga gånger. När Kraja sjunger till exempel Limu, limu lima, är det som en y låt - så känns det. Kraja sjunger så vackert att man bara måste ge sig. Det blir att bocka och buga. Kraja - lägg namnet på minnet." Lennart Götesson, Dala-Demokraten
"De fyra tjejerna i Kraja sjunger a capella i fyrstämmiga, otroligt vackra arrangemang som vävs samman till ljusa och skira ljudmattor. Det är gruppens andra album och den här gången handlar det om pärlor ur den svenska folkviseskatten, som de själva uttrycker det. Det är himmelsk skönsång, det är gröna hagar och blå böljor, kärlek och längtan ? liksom själva sommaren samlad i ljudspåren." Winnie Gravlund, Helsingborgs Dagblad

RECENSIONER